Hejsan! Har en flicka på 8 månader hon är tyvärr rädd för mycket :( jag kan inte ha henne hemma när jag dammsuger jag kan inte göra smoothie inte använda mixern inte pressa juice o inte heller spola i toaletten :( hon vaknar av allt räcker att man tappar en penna i golvet. När jag ska göra något måste jag ha barnvakt varje gång jag ska dammsuga det är så jobbigt. Hon liksom börjar skrika direkt när jag sätter på något av det jag nämnt och direkt då de slås av då blir hon tyst det spelar ingen roll hur mycket jag visar henne att det ej är farligt hon skriker lika mycket.
Snälla någon som har tips?
hehe, kul att höra att det finns fler som min lilleman!
Han var livrädd för allt som lät enda fram till för någon månad sen.
vi kunde inte ens ta in damsugaren i rummet eller visa mixern.
Han blev jätte ledsen och började hyperventilera.
men nu, helt plötsligt, är det helt borta och antar att det bara
är att hålla ut :/
Hej! Min tjej på 9 månader är ungefär likadan. Så fort dammsugaren åkte fram vart hon tvärledsen. I början passade jag på att dammsuga när sambon var ute med henne men sen så bestämde jag mig för att hon måste ju vänja sig så ett par gånger har jag haft henne i bärsjalen samtidigt (jobbigt dock) och hon tycker fortfarande inte om det men hon tjuter inte hysteriskt iallafall. Hårfönen, mixern och elvispen har vi å andra sidan inte kommit så långt med än. Hon tycker inte heller om när jag tappar upp badet åt henne. Hoppas det är en övergångsgrej. :)
så var min son oxå. Det enda du kan göra är att fortsätta dammsuga, ignorera skriket. Det kommer gå över. Du kan ju inte undvika att göra saker bara för att hon skriker. Undvik dock att göra det när hon sover :P Märkte att sonen började tycka det var lite kul med dammsugaren när jag var nära honom med den, dammsög runt hans fötter tex, då blev det lite mera spännande =)
Bra att få veta att jag inte är ensam med de problemen men det känns liksom inte så snällt att låta de skrika :( iaf toalettspolningen börjar hon förknippa med roligt för först hoppar hon till när hon ej är beredd sedan berömer jag henne för att hon var duktig o inte blev rädd o börja gråta & då blir hon glad så vi får väl fortsätta så........... det går nog över snart hoppas jag. Tack för era fina svar en liten lättnad att få veta fler som har lika o det går över snart :) kramar