Mer i kategorin Förlossningen |

Planerat kejsarsnitt - så går det till

Kejsarsnitt blir en allt vanligare procedur i Sverige (1), liksom på många håll i världen. Runt 18% av alla graviditeter slutar med kejsarsnitt, trots att c:a 90% av alla gravida uppger att de helst vill föda vaginalt (2).

Kejsarsnitt kan ske på medicinsk indikation (på grund av risk mammans eller barnets hälsotillstånd), eller efter önskan från mamman, utan medicinsk indikation. Andelen kejsarsnitt som sker på egen begäran har i Sverige rapporterats vara omkring 7%  (3). Vidare skiljer man på planerade snitt, vilka bestäms i förväg på medicinska grunder eller efter begäran, och akuta snitt vilka alltid sker på medicinska grunder.

Planerat kejsarsnitt

Planerade kejsarsnitt utförs vanligen 1-2 veckor innan beräknat förlossningsdatum, för att minska risken att en förlossning startar spontant innan operationen.

Medicinska orsaker

Vedertagna medicinska grunder för att man ska besluta om planerat kejsarsnitt omfattar felaktigt fosterläge (sätesläge, tvärläge, framstupa deflektionsläge), tidigare operation (myom), två tidigare kejsarsnitt eller om man bedömmer att kvinnans bäcken är för trångt för en vaginal förlossning.

Egen begäran

Kejsarsnitt planeras också på begäran av mamman och bland de orsaker som anges av de blivande föräldrarna kan nämnas förlossningsrädsla, rädsla för att tappa kontrollen, rädsla för skador på bäckenbotten, rädsla för smärta och rädsla att barnet ska skadas eller dö.

Man uppskattar att 5-6% av alla gravida lider av förlossningsrädsla, vilken kan bero på t.ex. tidigare amanes (ex.vis depression och oro), upplevd bristande stöd från partner eller tidigare negativ förlossningsupplevelse.

Man har sett att förlossningsrädlsan kan berarbetas och att mödrahälsovårdens föräldrautbildningar minskar antalet kvinnor som begär eller önskar kejsarsnitt med 50%.

Inverkan på mammans hälsa

De viktigaste riskerna för mamman i samband med kejsarsnitt är svårstoppade blödningar (4-5%, samma som vid vaginal förlossning), postoperativa infektioner (16%) och  venotrombos (blodproppar) (2).

I ett längre perspektiv har man sett att tidigare kejsarsnitt kan påverka efterföljande graviditeter. Risken för föreliggande moderkaka ökar från 0.01% till 0.25% efter kejsarsnitt och ökar dessutom med antalet genomgångna kejsarsnitt.

Risken för tidig avlossning av moderkaken ökar från 0.4-0.5% till över 1%, och risken för livmoderruptur ökar från 0.05% till 0.5-1%  (2).

Vidare bör beaktas att de långvariga medicinska fördelarna med kejsarsnitt gentemot vaginal förlossning är få; man ser ingen skillnad på organens status i bäckenbotten hos kvinner som genomgått vaginal förlossning jämfört med de som är förslösta med kejsarsnitt efter lång tid (flera år) (2).

Inverkan på barnets hälsa

Vidare så tycks det icke-medicinskt betingade kejsarsnittet inte skydda barnet mot skador och perinatala problem. I Italen, som är det europeiska land med högst andel kejsarsnitt, är den perinatala mortaliteten högre än i Nederländerna, som har europas lägsta frekvens kejsarsnitt.

Risken för syrebrist hos barnet inne i livmodern och risken att barnet ska dö i livmodern tycks dock vara lägre vid planerat kejsarsnitt än den redan låga risken vid vaginal förlossning (3).

Så går ett planerat snitt till

Den exakta gången vid ett planerat kejsarsnitt kan variera mellan olika vårgivare, men här beskrivs en möjlig variant.

Innan operationsdagen

Man börjar med ett inledande möte på sjukhuset där man träffar representanter från personalen; t.ex. barnmorska, läkare som utför operationen och narkosläkare. Under mötet får man information om operationen, prodeduren före och efter, och chans att ställa egna frågor och framföra önskemål. Man får också välja, eller blir tilldelad, en dag då operationen ska utföras.

Kvällen innan och på morgonen för operationen ska man tvätta sig över hela kroppen med desinfekterande tvål (descutan eller hibiscrub) innan man tar på sig rena kläder och åker till sjukhuset.

Operationsdagen

På sjukhuset blir man omhändertagen av en barnmorska som förbereder inför operationen genom att sätta IV-nålar och kateter. Dessutom får man ta på sig ett operationsplagg och barnmorskan tvättar hela magen med bakteriedödande alkohol.

Operationen

I själva operationssalen finns ett team på c:a 7-8 människor, bland annat barnmorska, narkosläkare, narkossköterska, kirurg/läkare och sköterska, vilka alla har sin specifika uppgift.

Du blir kopplad till puls och syremätare, samt en blodtrycksmätare. Därefter lägger narkosläkaren bedövningen, vilken börjar verka efter några få minuter.

När man har konstaterat att bedövningen är effektiv tvättas magen igen med alkohol och operationen inleds. Man ser själv inget av själva ingreppet då man är avskärmad med ett skynke. Från det att första snittet lagts till dess att barnet är ute tar det bara några få minuter.

Barnet tas ut och undersöks och vägs. Om allt är som det skall och barnet är piggt så läggs det snabbt vid mammans bröst för den första viktiga kontakten, medan läkare syr ihop livmodervägg och de övriga lager man skurit igenom. Sist syr man ihop det yttre hudlagret. Man ger också en dos med oxytycin - livmodersammandragande medel, för att minska den efterföljande blödningen.

Från det att man kommer in i operationssalen till det att man åker till uppvaket brukare det inte ta mer än 30-45 minuter.

Efter operationen

Efter operationen får man stanna på uppvakningsavdelningen. Där kontrolleras mammans tillstånd och smärta när bedövningen börjar släppa. Vanligen får man åka till BB-avdelningen efter ett par timmar.

Det är viktigt att man kommer upp och rör på sig efter operationen, framförallt för att minska risken för blodproppar. Vanligvis kan man sätta sig upp och kanske ta några steg till toaletten någon gång under det första dygnet efter operationen.

Man får vanligtvis ta extra starka doser Alvedon och Voltaren ett par-tre dygn efter snittet, varefter man kan börja minska på doserna allteftersom.

Återhämtningstiden efter ett kejsarsnitt varierar mycket, men man bör undvika att lyfta tyngre än bebisen i 3-4 månader efter operationen. I medicinskt hänseende är dock vävnaden helt läkt först efter c:a 1 år, varför påföljande graviditeter inte rekommenderas inom den tiden.

Rekommenderat

Bristningar under graviditeten

Bristningar under graviditeten

Bristningar under graviditeten ses som streck eller ränder i huden av varierande tjocklek och färg. De kan vara allt från ljust rosa märken som knappt syns, till djupt röda väl framträdande. Bristningar kan uppstå tidigt eller sent i graviditeten, vanligt är att de uppkommer mellan vecka 13-37, ett väldigt stort intervall ... 25

Det finns 19 kommentarer till denna artikel

  1. Postades 2014-09-08 23:37:02
    Gäst
    Aldrig mer en vaginal födsel. Inga komplikationer, jo jo. Efter 22 timmar o lögnare till BM så kom mitt barn. Men vilka komplikationer har man inte fått o inte har försäkring täckt. Konstant värk i rygg o ibland bäckenet. Men läkare vägrar att skriva det har med födseln att göra. Så blivit en hel del sjukgymnast, läkarbesök, felaktiga beslut från läkare vilket blivit värre. Gravid med barn nr 2 och har insett att få planerat snitt är inte så enkelt fast man har rätt till det pga jobbig o långdragen förlossning. Men redan fått idioti samtal med en läkare, genomgång hur man skriver journal o då man upptäcker det är fel (ändrat i efterhand), men man orkar inte ta strid för man har värk som man uppenbart kommer få leva med resten av sitt liv. Så de som säger inte finns risker med en vaginal förlossning o pratas bara negativt om planerat snitt. Finns för o nackdelar med allt.
  2. Postades 2013-11-21 08:23:18
    admin:s avatar

    Akademiker - vi har svårt att förstå vad du menar. Våra siffror och påståenden har alla en referens, och vi har varit noga med att försöka redovisa vad som står i litteraturen och inte ta ställning för eller emot. Har du konkreta förslag på vad vi kan förbättra så hör gärna av dig.

     

  3. Postades 2013-11-20 21:35:43
    Gäst
    Fruktansvärt hur man kan vinkla synen på kejsarsnitt på detta sätt. Extremt oprofessionellt och farligt sätt att uttala sig om ämnet när det inte finns en enda siffra eller statistik i denna utsaga! Människor kan dör varje dag av okunskap, vill ni ha det på ert samvete?
  4. Postades 2013-09-29 01:24:24
    Gäst
    När ni redovisar den ökade risken för uterusruptur kanske ni borde påpeka att den gäller kvinnor som försöker sig på en vaginal förlossning efter ett kejsarsnitt. Kvinnor som valt elektivt kejsarsnitt befinner sig sällan i den gruppen. Vad beträffar bäckenbottenproblem så kanske ni borde läsa Gyhagens studie från 2012 som visar på att det är tre gånger så stor risk för framtida bäckenbottenproblem för vaginalförlösta kvinnor än för kejsarsnittade. I övrigt redovisar ni bara en av riskerna vid vaginal förlossning och då säger ni "den redan låga risken" vilket är något ni inte noterar vid ventrombos. En annan sak som kan påpekas är att ni inte skiljer på riskbilden mellan planerade eller akuta kejsarsnitt - akuta kejsarsnitt är sämre för kroppen och händer vid planerad vaginal förlossning.
  5. Postades 2013-08-28 09:36:55
    Gäst
    Sandra: om det sätter igång av sig självt innan datumet för snittet, så bedömer läkarna hur det skall gå tillväga, vaginalt eller snitt. De beror ju på anledningen till det planerade snittet. För mig skedde som så här: fick tid för planerat snitt i september pga barnet beräknades bli väldigt stort, och därmed ökad risk för förlossningsskador på barnet (tidigare negativ erfarenhet av det) Vattnet gick en dag i början av augusti 2011. For in till förlossningen, fick tala med en läkare, som jag ej träffat tidigare då detta var en helg, "min" läkare var ledig. Han läste min journal, konstaterade att snitt ska det vara, och fyra timmar senare hade jag min son i famnen. Skall tillägga att endast vattnet hade gått, inga värkar ännu, därför dröjde det en stund innan snittet blev lagt, plus att de var tvungna att kalla in extra personal och extra barnläkare, då detta scenario klassades som akut kejsarsnitt, men det var aldrig någon fara för mig eller barnet. Under tiden jag väntade på att få komma till operationssalen så satte barnmorskan en kateter, som fick sitta i ett dygn efter snittet. I operationssalen lokalbedövade narkosläkaren ryggen för att kunna sätta in ryggbedövningen, det är ganska stora nålar och en slang som ska in till ryggraden :) Han kämpade på och försökte lägga en epidural (mellan kotorna) 4 ggr men fick ge upp på grund av att min rygg är sned, och jag fick en spinalbedövning in i ryggmärgen istället. Efter detta så tog det inte många minuter innan jag var helt bedövad från bröstet och ner. De snittade mig, och man kunde känna att de "bökade" runt i magen men kände ingen smärta. När det öppnade upp och tog ut barnet försvann allt tryck som man gått och haft i buken och mot lungorna på nolltid. Ett "slörp" senare var sonen ute, med läkarens kommentar: "oj det var en stor en!" :) Efteråt fick sonen hjälp med andningen, sen kom de ut med honom till mig medans jag blev ihopsydd, vilket tar sin lilla tid, många lager är det som ska sys ihop. Jag fick åka till uppvaket, för att bedövningen skulle släppa, och sonen med sin pappa fick fara upp till avdelningen. Efter 4 för mig mycket långa timmar och ofantligt många "vicka på tårna nu-försök" började äntligen bedövningen släppa så pass att även jag fick komma ner till avdelningen. Klockan var nu mitt i natten, men sova? Absolut inte! Ville ju gosa med min bebbe. :) So far so good, tack herr morfin för att du finns kan jag säga! Morgonen efter var inte så kul dock, ut med katetern, försöka resa sig upp och in på toa. Herregud vilken smärta!!!! Höll på att svimma på badrumsgolvet, fick hjälp av en sköterska med mer morfin, sitta ner på toa gick efter en kvart.... Fick hjälp med en snabb dusch, och sen upp och gå!! De sa åt mig att vila vid behov, men jag envisades med att gå och de sa att jag var den de sett som varit snabbast upp på fötterna efter ett snitt. :) jag ville ju kunna röra mig. Efter 3 dagar på bb, med morfinsprutor mot smärtan, fick vi åka hem. Ont som f*n hade jag men, fick med några dunderpiller mot det, plus sprutor som skulle motverka blodproppar. Hade väl ont i såret i ca 2 veckor efteråt, lite svårt att böja mig och så, sen skavde mest klammorna de häftat ihop allt med. Många trodde jag blev sjukskriven pga snittet, men det gör de inte, man får ta sin vanliga föräldrapenning. Detta var lite av min berättelse, hoppas den kan vara till hjälp, och att den inte avskräcker någon :) / Terese ,med en liten karatekid i magen just nu :)
  6. Postades 2013-07-04 08:31:39
    Gäst

    vad händer om man får ett datum för kjejsarsnitt och sedan kommer man igång tidigare än beräknat ? 

  7. Postades 2013-03-24 20:22:14
    Lolisosa:s avatar
    Ja, vändningsförsök nu på tisdag, så efter det vet jag/vi om det ev. blir planerat snitt... nervöst faktiskt.... Vill helst föda vaginalt som med första barnet...
  8. Postades 2013-03-04 19:42:41
    Gäst

    Om det är så många som kan vara för eller emot kejsarsnitt så väljer jag att vara mot vaginal  förlossning. Aldrig igen. Snitt åt folket. 

  9. Postades 2013-02-15 10:51:29
    Gäst

    Nu måste jag kommentera oxå och skriva mina erfarenheter då många undrar. Jag bär mitt tredje barn nu och är nästan fullt gången. bf 6 mars med planerat snitt. Har man fått första med kejsarsnitt är det helt ok att föda andra barnet vaginalt. Det finns många fördelar och nackdelar med både vaginal och kejsarsnitt. Jag fick två akuta snitt då verkarbetet och andra saker inte gick som det skulle. Jag får därför inte föda vaginalt med mitt tredje pga fara för min (mammans) hälsa. snitt är en STOR operation man skär igenom sju lager vävnad innan man kommit in till barnet. Men min personliga erfarenhet är att detta funkat för mig. Alla kvinnor fungerar olika och det ska vi vara tacksamma för. Hade det varit förr i tiden hade jag varit en av de kvinnor som inte överlevt första förlossningen. Så jag är tacksam. Jag ska oxå tala om att vid en vaginal så är det bättre över lag för både barn och mamman (om det inte uppstår komplikationer)då kroppen är ämnad för vaginal förlossning. Som sagt alla kan inte. Jag är glad att mina barn lever och det är bara pga snitt. Man återhämtar sig fortare med vaginal än med snitt. Man kan amma som vanligt med snitt, lika bra som vid vaginal.Man måste fortfarande göra knipövningar vid både snitt och vaginal. Detta är det jag vet om snitt.Lycka till! Kram Katja

  10. Postades 2012-07-11 21:16:10
    Pruttis:s avatar

    Maria:  säkert? skämtar du med mig, det är ju en stor bukoperation som du gör!!! Gjorde själv ett  urakut kejsarsnitt, och höll på att dö. Så påstå inte att det är säkert att göra kejsarsnitt, när dem faktikst karvar i ditt kött, rumsterar om bland alla tarmar och sen syr igen.. 

    det är inte lätt, att överleva på några alvedon. Jag hade både morfin och citadon 3 dagar efter op. 

Skriv en kommentar


För att visa att detta meddelande inte autogenererat, ange vilka bokstäver som visas

Går det inte att läsa? Klicka här för att byta.