Mer i kategorin Förlossningen

Planerat kejsarsnitt - så går det till

Kejsarsnitt blir en allt vanligare procedur i Sverige (1), liksom på många håll i världen. Runt 18% av alla graviditeter slutar med kejsarsnitt, trots att c:a 90% av alla gravida uppger att de helst vill föda vaginalt (2).

Kejsarsnitt kan ske på medicinsk indikation (på grund av risk mammans eller barnets hälsotillstånd), eller efter önskan från mamman, utan medicinsk indikation. Andelen kejsarsnitt som sker på egen begäran har i Sverige rapporterats vara omkring 7%  (3). Vidare skiljer man på planerade snitt, vilka bestäms i förväg på medicinska grunder eller efter begäran, och akuta snitt vilka alltid sker på medicinska grunder.

Planerat kejsarsnitt

Planerade kejsarsnitt utförs vanligen 1-2 veckor innan beräknat förlossningsdatum, för att minska risken att en förlossning startar spontant innan operationen.

Medicinska orsaker

Vedertagna medicinska grunder för att man ska besluta om planerat kejsarsnitt omfattar felaktigt fosterläge (sätesläge, tvärläge, framstupa deflektionsläge), tidigare operation (myom), två tidigare kejsarsnitt eller om man bedömmer att kvinnans bäcken är för trångt för en vaginal förlossning.

Egen begäran

Kejsarsnitt planeras också på begäran av mamman och bland de orsaker som anges av de blivande föräldrarna kan nämnas förlossningsrädsla, rädsla för att tappa kontrollen, rädsla för skador på bäckenbotten, rädsla för smärta och rädsla att barnet ska skadas eller dö.

Man uppskattar att 5-6% av alla gravida lider av förlossningsrädsla, vilken kan bero på t.ex. tidigare amanes (ex.vis depression och oro), upplevd bristande stöd från partner eller tidigare negativ förlossningsupplevelse.

Man har sett att förlossningsrädlsan kan berarbetas och att mödrahälsovårdens föräldrautbildningar minskar antalet kvinnor som begär eller önskar kejsarsnitt med 50%.

Inverkan på mammans hälsa

De viktigaste riskerna för mamman i samband med kejsarsnitt är svårstoppade blödningar (4-5%, samma som vid vaginal förlossning), postoperativa infektioner (16%) och  venotrombos (blodproppar) (2).

I ett längre perspektiv har man sett att tidigare kejsarsnitt kan påverka efterföljande graviditeter. Risken för föreliggande moderkaka ökar från 0.01% till 0.25% efter kejsarsnitt och ökar dessutom med antalet genomgångna kejsarsnitt.

Risken för tidig avlossning av moderkaken ökar från 0.4-0.5% till över 1%, och risken för livmoderruptur ökar från 0.05% till 0.5-1%  (2).

Vidare bör beaktas att de långvariga medicinska fördelarna med kejsarsnitt gentemot vaginal förlossning är få; man ser ingen skillnad på organens status i bäckenbotten hos kvinner som genomgått vaginal förlossning jämfört med de som är förslösta med kejsarsnitt efter lång tid (flera år) (2).

Inverkan på barnets hälsa

Vidare så tycks det icke-medicinskt betingade kejsarsnittet inte skydda barnet mot skador och perinatala problem. I Italen, som är det europeiska land med högst andel kejsarsnitt, är den perinatala mortaliteten högre än i Nederländerna, som har europas lägsta frekvens kejsarsnitt.

Risken för syrebrist hos barnet inne i livmodern och risken att barnet ska dö i livmodern tycks dock vara lägre vid planerat kejsarsnitt än den redan låga risken vid vaginal förlossning (3).

Så går ett planerat snitt till

Den exakta gången vid ett planerat kejsarsnitt kan variera mellan olika vårgivare, men här beskrivs en möjlig variant.

Innan operationsdagen

Man börjar med ett inledande möte på sjukhuset där man träffar representanter från personalen; t.ex. barnmorska, läkare som utför operationen och narkosläkare. Under mötet får man information om operationen, prodeduren före och efter, och chans att ställa egna frågor och framföra önskemål. Man får också välja, eller blir tilldelad, en dag då operationen ska utföras.

Kvällen innan och på morgonen för operationen ska man tvätta sig över hela kroppen med desinfekterande tvål (descutan eller hibiscrub) innan man tar på sig rena kläder och åker till sjukhuset.

Operationsdagen

På sjukhuset blir man omhändertagen av en barnmorska som förbereder inför operationen genom att sätta IV-nålar och kateter. Dessutom får man ta på sig ett operationsplagg och barnmorskan tvättar hela magen med bakteriedödande alkohol.

Operationen

I själva operationssalen finns ett team på c:a 7-8 människor, bland annat barnmorska, narkosläkare, narkossköterska, kirurg/läkare och sköterska, vilka alla har sin specifika uppgift.

Du blir kopplad till puls och syremätare, samt en blodtrycksmätare. Därefter lägger narkosläkaren bedövningen, vilken börjar verka efter några få minuter.

När man har konstaterat att bedövningen är effektiv tvättas magen igen med alkohol och operationen inleds. Man ser själv inget av själva ingreppet då man är avskärmad med ett skynke. Från det att första snittet lagts till dess att barnet är ute tar det bara några få minuter.

Barnet tas ut och undersöks och vägs. Om allt är som det skall och barnet är piggt så läggs det snabbt vid mammans bröst för den första viktiga kontakten, medan läkare syr ihop livmodervägg och de övriga lager man skurit igenom. Sist syr man ihop det yttre hudlagret. Man ger också en dos med oxytycin - livmodersammandragande medel, för att minska den efterföljande blödningen.

Från det att man kommer in i operationssalen till det att man åker till uppvaket brukare det inte ta mer än 30-45 minuter.

Efter operationen

Efter operationen får man stanna på uppvakningsavdelningen. Där kontrolleras mammans tillstånd och smärta när bedövningen börjar släppa. Vanligen får man åka till BB-avdelningen efter ett par timmar.

Det är viktigt att man kommer upp och rör på sig efter operationen, framförallt för att minska risken för blodproppar. Vanligvis kan man sätta sig upp och kanske ta några steg till toaletten någon gång under det första dygnet efter operationen.

Man får vanligtvis ta extra starka doser Alvedon och Voltaren ett par-tre dygn efter snittet, varefter man kan börja minska på doserna allteftersom.

Återhämtningstiden efter ett kejsarsnitt varierar mycket, men man bör undvika att lyfta tyngre än bebisen i 3-4 månader efter operationen. I medicinskt hänseende är dock vävnaden helt läkt först efter c:a 1 år, varför påföljande graviditeter inte rekommenderas inom den tiden.

Det finns 19 kommentarer till denna artikel