Hej!
Nu är jag helt förvirrad. Förvirrad och jätte ledsen. För ca en vecka sedan fick jag och min pojkvän veta att vi skulle ha barn. Han blev glad då, men nu idag så hade vi ett större bråk och då sa han att han inte kunde vara pappan. För att hans spermier är dåliga och att han aldrig lyckats förut. Han påstår att jag har varit otrogen och jag älskar honom mer än allt, så det skulle aldrig falla mig in. Blev så fruktansvärt ledsen. Han är också väldigt oförstående med att han vill ut och härja varje helg medans jag ligger hemma och spyr. Väldigt jobbigt, ska jag klara av detta så behöver jag hans stöd. Man är ju faktiskt två om att skaffa barn, eller ska jag verkligen behöva klara mig helt själv?
Ska jag ge honom lite tid att smälta det hela? Vi pratade länge om detta, och jag förklarade för honom att istället för att sitta och säga att jag har varit otrogen (han vet att jag aldrig skulle vara det egentligen) så skulle han ta in att han ska bli pappa och att han istället borde vara glad över att hans spermier faktiskt fungerar som dom ska. Förklarade även för honom att det tar tid innan man blir gravida för vissa, och att man ska ha försökt i ett år minst innan man får hjälp.
Är jätte ledsen och mår så himla dåligt. En abort är inte att tala om då jag redan gjort en abort och det var det värsta jag någonsin gått igenom. Detta förstår han inte heller.
Nu målar jag fram honom som en riktig knöl, han är världens underbaraste kille egentligen, blir bara så ledsen och sårad när han kommer med såna här påståenden. Finns det någon som har varit med om/är med om något liknande? Råd och tips på hur jag ska tackla detta?
Oerhört tacksam för svar!
Kram