Oj vad konstigt. Men om dem säger att du bara har tur och inte känner av hemsk illamående eller växtvärk kanske det är bara så för just dig..jag är ju tvärtom jag mår så illa varje dag att jag våndas och går ner i vikt och hatar detta just nu....jag önskar jag hade bara en hel dag utan kräkningar just nu...det är helt fruktansvärt så du kan skatta dig lycklig över att du slipper det värsta..

Jag hade inga känningar alls, precis som du. På rul i v 20 så inbillade jag mig t.o.m att det skulle vara tomt i magen då jag knappt hade känningar. Men där fanns en fin pojk. Idag är den fina pojken snart 6 månader gammal :) inte alltid är det dåligt. Men blir du orolig så kontakta bm som kanske kan lugna dina tankar

Tack för era svar. Jag försöker intala mig att det e bra, att jag inte behöver vara orolig så länge jag inte blöder eller har jätte ont. Men sen är man dum som kommer in på trådar där folk pratar om MA och att dom inte fått reda på det fören flera veckor senare.. Försöker undvika såna trådar, men ibland hamnar man tyvärr där.

Jag har precis som du. Har inte känt mig gravid sen vecka 8 och var jätteorolig fram tills onsdag då jag fick se den lilla! (men oron sitter fortfarande kvar där ibland men inte lika mkt) qoch jag har inte heller gått upp i vikt alls, snarare ner. Och folk säger att man inte ska vara orolig,men vet hur svårt de är! Jag brukar oxå läsa på nätet.livsfarlig.....

Det kallas spökveckorna, och brukar inträffa efter vecka 12 ungefär och i några veckor. Man känner sig inte alls gravid och det är helt normalt även om det inte händer alla. Det är svårt, men försök att inte oroa dig så länge du inte har smärta eller blödningar, du kan ändå inte påverka vad som sker nu. Rutinultraljudet brukar komma som en befrielse då man äntligen får se det lilla livet där inne. Lycka till!

Jag känner samma som du, fast kan ju påstå att det är på ett annat sätt :P 

Känner mig absolut inte gravid sålänge jag inte kollar ner mot magen eller då han där inne sparkar jätte hårt så det känns enormt mot lungorna, urinblåsan eller sidan av magen.

Har nog vant mig vid hans rörelser och ibland får jag panik över att han inte rör sig. 

Men när jag var i din vecka så hamnade jag i såkallad spökveckorna och då var livet normalt, tur ska man ju egentligen kalla det då det är så många som mår dåligt i 9 månader :P Jag gick ner 2 kilo och magen fanns då inte, men vänta bara det kommer för dig också. 

Alla är vi olika och jag förstår exakt rädslan du får då du läser om MA mm. Men känn dig lugnt, det är helt normalt att inte alltid ha symtomer. 

Inte ett dugg konstigt! Snart börjar den böka :)

Jag tackar så jätte mycket för era lugnande svar. Det får mig att hålla ut på ett annat sätt. Och som ni säger, där finns ändå inget man kan göra. Och det är ju "bara" en månad kvar till rul. Så då får jag ju se mitt lilla stjärnskott igen! Så tack än en gång för era uppmuntrande ord! Pratade lite med mamma om det och hon sa att jag säkert snart kommer få spontana små livstecken (buffande, sparkande) och sen kommer det bli trångt och bebis ändrar dygnsrytmer och kommer då bli orolig för det istället att h*n inte stökar runt på samma sätt längre haha.. Alltid ska det vara nåt o oroa sig över :-P

Jag går in i v 16 imorgon och kände vår lilla första gången igår. Har känt samma känsla innan men igår var jag riktigt säker :) Jag har mått superdåligt och spyr runt 2 gånger i veckan nu på senare tid men förut var det 3 gånger per dag ungefär. Nu har mina bröst börjat läcka och ömma igen, så allt kommer igång nu i de här veckorna eller senare. :) Ovanligt att känna så tidigt men har tur tydligen. Skulle precis som Mira_L Vilja ha en "frisk" dag också, så njut över dina spökveckor tycker jag :) Oroa dig inte alls för det är inget fel om du inte får ont länge eller blöder. Min kusins fru fick MA och hon kände verkligen det. Man vet helt säkert när det är något som är fel occh det är definitivt inget fel om du inte känner något alls! :) Hoppas det lugnar lite iallafall :)

Kgotlandich: inte för att oroa någon men rättar dig, man behöver inte alls känna vare sig smärta, att det gör ont eller att något är fel vid ett MA, alla är olika i den kategorin också. Jag vet. Men det väldigt ovanligt med MA, för oftast rår kroppen för att stöta bort sånt som ej är rätt. Därför tycker jag att man inte ska behöva gå runt och oroa sig. Jag skulle vara så glad om jag var i dom veckorna igen och mådde hyffsat bra. Nu är det svullna fötter, svårt att sova, häftiga rörelser i magen som mest gör jätte ont, toaletten 30 gånger per dag och en evig väntan på att den lille ska kika ut. :) oroa dig inte, en graviditet är inte alltid en dans på rosor som många målar upp det. Mycket besvär och jobbigheter hör till. :)