Red-15
4 Red-15

Förlossningsrädsla

 

Ända sedan jag kan minnas (sen jag var typ 11?) har jag saft att "jag ska göra kejsarsnitt när jag blir gravid för det finns inte en chans att jag går igenom en förlossning! !"

Jag har alltid varit förlossningsrädd. Då pva andra anledningar än nu.

Jag har alltid tänkt att det går väl över när jag väl blir gravid men nu har jag redan gått in i vecka 20 och jag är räddare än någonsin!

 

Inte så mycket smärtan som skrämmer även om jag inte direkt längtar efter den Heller.  Men jag har en enorm rädsla för att spricka, behöva sys på ett så känsligt ställe, att det ska göra ont efteråt. Blödningar när moderkakan ska ut, att måste använda bindor igen.. 

vill inte ge too much information men mens har jag alltid haft problem med rent psykiskt. Saker som händer "down there" har jag alltid haft svårt för och bara tanken på bindor ger mig panik då det är något av det äckligaste jag vet att använda.. Är även livrädd att det ska göra ont att gå på toaletten, både nummer ett och två men speciellt nummer två som jag redan har problem med att det gör ont..

Det är hela allt som händer efteråt som skrämmer och jag vet inte vad jag ska göra.. 

Bordejag försöka få planerat snitt? För mig känns det lättare att acceptera än alltannat..

 

vad har för tankar om vaginalt förlossning, snitt, rädslor osv?

Har nån lyckats få ett planerat snitt?

 

Det här tar upp alldeles för mycket av mina tankar just nu och jag blir inte ett dugg lugnare.. är också rädd att min barnmorska inte ska ta mina tankar på allvar.. :(

Blir tårögd av detta, jag vill inte!!!!

 

8 år sedan ´

Sv: Förlossningsrädsla

usch då :/ jobbigt det låter. När man har fött får man typ blöja,megabindor men dem är faktiskt riktigt sköna. Jag sprack lite när jag födde Felix men bara lite och dem sprayade ett en bedövning på stället och sen sydde, Visst kände man men man tänkte inte så mycket på det. Angående att gå på toaletten efter fl så ja det gör lite ont men bara de första dagarna.

Jag själv skulle aldrig kunna tänka mig att göra snitt,om det inte finns en väldigt bra anledning isådannafall. Vill inte ha ärr i magen och vill känna att det är jag som gjort jobbet,det är jag som har tryckt ut våran underbara bebis.

Jag tycker du ska prata med din bm och höra med henne och känna efter ordentligt vad du vill. Du ska ju inte ha ångest inför en förlossning, en förlossning ska vara en härlig upplevelse :) 

Hoppas du löser det :)

Red-15
4 Red-15
8 år sedan ´

Sv: Förlossningsrädsla

Asså jag tror inte smärtan är den värsta delen för mig, visst är jag rädd som fan att jag ska spricka och behöva sys.. Är livrädd att det ska bli infekterat, känns lättare att hålla koll på magen än där nere. Har jätteproblem (fobi) med var nämligen, så min sambo skulle antagligen få tvätta såret om det bildas var och det känns ju bara förödmjukande där nere.. Vad gäller bindor och blödningar så är problemet att jag blir jätteäcklad av det.. Jag vet att det är mina egna kroppsliga funktioner och att det är naturligt men jag tycker det är så jävla vidrigt! Som ung åt jag ppiller utan uppehåll för mens bara för att slippa! Låter säkert som världens troll för det finns väl ingen normal människa som känner såhär? Jag har verkligen problem.. :/
8 år sedan ´

Sv: Förlossningsrädsla

Jag har sen jag var liten sagt att jag ska adoptera barn för att jag var så rädd för en vaginal förlossning (kejsarsnitt har aldrig funnits på kartan då jag är sjukt nålrädd, och sen bara tanken på att någon ska skära i min mage får mig att svimma). Jag var dels rädd för smärtan, men framförallt för att spricka mycket och allt som tillkommer efter en förlossning med avslag, ont vid toalettbesök osv.. Men jag blev gravid, och oroade mig mycket under graviditeten, men när förlossningen väl startade var rädslan som bortblåst! Jag födde min dotter med endast lustgas och det gick hur bra som helst. Jag fick sy några stygn och ja, dom första dagarna kissade jag i duschen pga att det sved annars, nummer två gjorde också lite ont, men det går över! Avslaget är inte heller trevligt och jag hatar också bindor, känns så  ofräscht när man är van vid tamponger, men det försvinner också. För 1 månad sen födde jag mitt andra barn, också bara med lustgas och det gjorde inte ens så himla ont ;) och denna gången sprack jag inget och har inte haft ont alls vid toalettbesök. Så, det jag vill ha sagt är att kan man föda vaginalt tycker jag absolut man ska välja det! Du läker så mycket fortare, och smärtan efter ett kejsarsnitt har jag hört ska vara mycket värre än vid en vaginal förlossning. Dessutom är en förlossning något av det häftigaste och största man kan uppleva som tjej/kvinna! :-) Lycka till med vad du än väljer!

Agnes -2013 och Oliver -2015, det bästa som hänt oss <3
8 år sedan ´

Sv: Förlossningsrädsla

Sen blöder man ju även av ett kejsarsnitt man får ju avslag ändå :) olika från kvinna till kvinna :) jag hade en jobbig förlossning förra gången men nu med detta barm va ja säker på snitt! Men nu när jag tänkt över de ordentligt och jag överlever nog stt spricka massa igen och alla problem men nu så sätter jag mitt barn först och mina svårigheter efter då det är både bättre för barn pch mamma igentligen men vaginal men sen om du har sånna fobier kanske ta tag i de först och om det inte släpper så behöver du ta upp detta med din bm så hon kan hjälpa dig :)

8 år sedan ´

Sv: Förlossningsrädsla

Blir väldigt ledsen över att läsa ditt inlägg, att du har sådan ångest över förlossningen.
Jag hade själv förlossningsrädsla fram tills att jag blev gravid, och nu har jag under dessa 25 veckor vänt det till att jag ser framemot att prova på det genom positiva tankar. 
Jag tycker det är viktigt att du pratar med din BM om det. De är vana vid förlossningsrädda kvinnor. Får du ingen repsons och respekt ska du prata med en ny BM. Ju längre tid innan förlossningen du kan börja arbeta med din rädsla eller fobi, ju mer avvägt val kan du göra inför din förlossning, utan att det valet för mycket bygger på en rädsla.
Jag hoppas du får den hjälp du förtjänar och att du kan ta dig igenom detta på ett eller annat sätt!

Gravid för första gången och hoppas på att bebis kommer i oktober 2015. Vår lilla tjej kikade ut 9/10!

Cilea
5 Cilea
8 år sedan ´

Sv: Förlossningsrädsla

Usch vad jobbigt med sån rädsla... Tycker det låter jättehemskt!

Kan bara hålla med alla andra om att du ska prata med din BM om det, hon har säkert ofta att göra med förlossningsrädsla. Och som missmamma säger, blöder gör man efter en förlossning oavsett om man föder vaginalt eller med snitt. Avslaget kommer från såret som moderkakan lämnar på livmoderns vägg och har inget med förlossningssättet att göra.

Själv har jag bara varit lite nervös inför förlossningen, men efter en speciell yogakurs för just förlossningen och en kurs förlossnings- och föräldraförberedelsekurs med en helt underbar barnmorska, så är nervositeten helt borta. Kanske en Föda utan rädsla-kurs skulle hjälpa i ditt fall med?

kram på dig och hoppas du blir tagen på allvar och får hjälp!

Blev mamma i september 2015 efter att ha försökt bli gravid sen december 2013. MA i juni 2014.

Filippa föddes den 25/9-15

Gravid med barn nr 2, BF 14/12-2017
cimk90
5 cimk90
8 år sedan ´

Sv: Förlossningsrädsla

Jag har fött ett barn vanligt och nu väntar jag andra barnet. Med dettta försöker jag få snitt. Prata med din bm så tidigt som möjligt om din räddsla för ibland kan det ta tid att få tid till en aurora bm om du skulle behöva gå till en.

Själv hatar jag verkligen gynundersökningar, tanken av att någon främmande människa ska pilla på en där nere. Har haft samma tankar som dig när jag var yngre och tänkte att ju äldre man blir ju mognare blir man nog för en förlossning. Sen när jag väl blev gravid så försökte jag tänka att jag faktiskt inte vet hur det känns med en förlossning. Det är så otroligt olika för alla.

Men som sagt tycker ändå du ska kontakta din bm så fort som möjligt och prata om detta. vet hur det känns med förlossnings räddsla då jag själv gått och mått dåligt över förlossningen denna graviditet. Vill du snacka av dig eller så är det bara att skriva ett pm.

carrok.se

Red-15
4 Red-15
8 år sedan ´

Sv: Förlossningsrädsla

Tack för all uppmuntran, tips och tankar! Jag uppskattar all tid ni tar till att svara! <3

Vet fortfarande inte hur jag ska göra men jag har ett tag kvar att fundera, jag har inte möte hos BM förrän 10e Augusti..

Men kan vi inte slänga in lite positiva förlossningsberättelser här också?
Oftast får man ju bara läsa om folks negativa upplevelser och då är det ju klart att man blir mer skrämd!?
Så ni som hade aspositiva, skitsmidiga och hahaha gärna snabba förlossningar - BERÄTTA! :)

Red-15
4 Red-15
8 år sedan ´

Sv: Förlossningsrädsla

cimk90:
Jag har varit på gynundersökning EN gång, det var hemskt.. Jag tycker det är sååååå obehagligt att "visa mig" framför en främmande människa så jag stod och gömde mig bakom en stol in i det sista och sen drog jag ner tröjan så långt det gick tills jag kom upp i den där stolen och undersökningen skulle börja (rutinkoll efter livmoderhalscancer-förändringar-mojs.. som man ska göra innan man fyller 23?)
Aldrig känt mig så förödmjukad..

Inte blir det bättre heller för att barnmorskan frågar om jag blivit våldtagen eller sexuellt utnyttjad tidigare - pga min blyghet!?

8 år sedan ´

Sv: Förlossningsrädsla

Ja men jag kan berätta min då :D

Det började lördag kväll den 18 februari 2012 då jag började få värkar. Är som återkomande mensvärk med tid imellan. Jag hade ca 8 min emellan och värken höll i sig ca 35 sec emellanåt. Ringde förlossningen och fick komma in på kontroll runt 22-23 tiden. Var då endast öppen 1cm. Fick åka hem 3 timmar senare då inte så mycket hade hänt. Åkte hem och fick sova lite mellan 04.00 och 09.00. Vaknade då av att vattnet gick. Ringde fl igen och dem kunde inte ta in mig då det var fullt så fick avvakta. Tog mig ett bad vid runt 12 tiden. då gick det snabbt,gick från 8 min mellam värkarna till 2 min emellan på 40 min. Fick lite smått panik. ringde ambulans så jag fick sjuktransport. var inne då på fl kl 13.20 tiden. Var öppen 6 cm.

Använde mig av endast lustgas som smärtlindring och värkarna fortsatte komma tätt. Klockan 15.30 började jag få krystvärkar,klockan 16.05 så var min son ute- Så från första värken tills han var ute så tog det ca 21 timmar.

Jag upplevde min förlossning helt underbar och väldigt snabb ändå. I slutskedet innan barnet kommer ut så svider det ju en hel del där nere och känns som man skiter ut största skiten någonsin men ändå är det inte något man tänker på. Ens egna kropp sköter hela förloppet själv och jag var helt förvånad hur stark jag ändå var. Jag fick ju 2 bristningar som jag skrev innan om som dem sprayade bedövning på och sydde. Även där tänkte man inte så mycket på det då man hade sitt nyfödda barn i famnen och var bara lycklig. Efteråt så sved ju det såklart när man kissade och bajsade. Kroppen läkte ändå väldigt snabbt. Blödde gjorde jag lite i 2 veckor efter fl sen slutade det. 

Du måste vara inloggad för att kunna svara på detta ämne