Ni med MA eller MF?
Jag håller just nu på att bearbeta gårdagens upptäckt - att jag - gravid i v10, inte har nåt foster i magen. Bara en hinnsäck och en gulekropp. Jag har hela tiden (även nu) känt mig väldigt gravid med mycket illamående, dålig mage, svullnad på det "rätta" ställena osv.
Ska skrapas på torsdag.
Har du varit med om liknande? Vill du berätta din historia för mig? Det skulle hjälpa mig i min bearbetning av detta trauma. För så stor är faktiskt chocken just nu...
Sv: Ni med MA eller MF?
Jag har precis haft ett ma.
I slutet av Augusti åkte jag och min man in för att göra ett ul till kub test. Jag var då i v 12.
När jag ligger där med gelé på magen och hon kör apparaten över min mage förstår jag att något är fel, och hon frågar mej om jag är säker på att jag är i v 12. Om jag har oregelbunden mens. Hon hittar inget foster.
Genast får jag gå till gyn mottagningen och träffa läkare som gör ett vul. Fortfarande inget foster. Det som finns är en liten hinnsäck och en liten förstorad livmoder. Motsvarar v 8.
Beklagar säger läkaren. Där finns inget foster.
Jag fick komma tillbaka efter 1 vecka och göra ett nytt vul, allt såg lika dant ut som innan.
Fick bli inlagd och fick cytotec tabletter. Fick ingen blödning eller värk, så jag fick en tablett till och åkte hem.
Då började blödningarna för att sedan avsluta tvärt efter 3 timmar. Hade inte särskilt ont, lite som mensvärk.
Åkte in på efterkontroll 1 vecka senare, nytt vul. Då visade det sej att hinnsäck och rester av moderkakan var kvar. Blev inlagd igen direkt för skrapning.
Jag var också i chock. Och nu efteråt förstår jag hur dåligt jag igentligen mådde under behandlingar och efteråt. Fatta inte själv det just då. Jag var på ett fruktansvärt dåligt humör och tyckte att alla va idioter och kunde dra åt helvetet. Jag sjukskrev mej från jobb i 1 v.
Detta är en svår grej vi går igenom, och jag vet inte om min historia hjälper dej på något vis.
Det har nu gått 6 v efter min skrapning och jag mår bra nu.
kram på dej.
Sv: Ni med MA eller MF?
Jo, din historia hjälper. På nåt sätt känns det skönt att man inte är ensam om denna absurda situation! Även om jag inte önskar att fler ska behöva uppleva det...!
Jag är nu skrapad och klar. Vi har en inbokad utlandsresa redan nu till helgen, det var nog bra för det var det som avgjorde att jag fick så snabb hjälp. För mig var det SUPERVIKTIGT! Att bli av med allt! Ville inte vänta en vecka och se, ville inte knapra tabletter själv hemma, ville inte låta naturen ha sin gång. Den hade ju redan haft sin gång, och nu ville jag få bestämma nästa steg.
Nu - läka. Och försöka på nytt. Detta barn tog oss 10 månader att få till. Hoppas SÅ att det går lite fortare denna gång...
Sv: Ni med MA eller MF?
Jag var med om ett MA i sommras. Var gravid o v 11 när jag fick en pytteliten blödning. Min magkänsla hade under någar veckors tid sagt att något inte stod rätt till... När blödning var inne på tredje dagen ringde jag gyn och fick komma in direkt. Där konstaterade de att jag var med om en sk. Ofostrig graviditet Min hinnsäck var 5, 5 cm, men det var helt tomt i den. Både jag och min sambo var i chock. Jag var beredd på ett negativt besked, men kunde ändå inte förstå det som hänt. Och det har jag än idag svårt att förstå.. Jag gjorde också en skrapning. Drygt sex veckor senare var jag gravid igen, hann aldrig få tillbaka min mens. Men denna gången blev det MF i v 6, alltså väldigt tidigt. Denna gången skötte kroppen allt själv. Men jag mådde väldigt dåligt psykiskt Nu har jag och sambon bestämt att ta ett uppehåll och jag känner att både min kropp och psyke behöver en paus. Nu har jag iaf fått tillbaka min mens, senst jag hade den var i april. Så det är ett steg åt rätt håll. Nu får vi bara hålla alla tummar vi kan att nästa graviditet kommer gå bra, för oss både två! Och självklart alla andra som kämpar! ♡♥♡Har dottern Elsa född i v 33+5, 10:e januari 2012. Har haft tre missfall under 2013. I augusti plussade jag för femte gången och nu väntar vi på det lilla miraklet som beräkans komma i slutet av april 2015 <3
Sv: Ni med MA eller MF?
Oj, Heleena. Så tufft! Inte bara en tragedi, utan två! Jag är ledsen för er skull! På nåt sätt tror man ju (eller jag iaf) att nästa gång borde det ju gå bra även om jag kommer ha mycket svårt att slappna av vid kommande grav...
Innan jag var med om denna upplevelse har jag även varit väldigt duktigt på att tänka att "det händer inte mig". Blev extremt snopen när det plötsligt hände mig...
Händelsen har gett ett ärr i själen.
Sv: Ni med MA eller MF?
Ja, det som hänt har verkligen påverkat en på många olika sätt. Men jag är oerhört tacksam över att jag har min dotter som snart blir två år Utan henne vet jag inte vad jag skulle ha gjort. När jag väntade henne var allt så självklart att det skulle gå bra. Men nu är det tyvärr inte så längre :-( Men jag känner ändå att jag måste vara stark och våga tro på fler mirakel ♥ Men jag har verkligen insett att jag vi är långt ifrån ensamna av att ha drabbats av MA. Jag hade själv aldrig hört talas om det innan jag själv drabbades, men nu vet jag att två av mina närsta vänner också upplevt det. Och för mig har det verkligen hjälp att få prata ut med dem. Min sambo har ju funnits vid min sida hela tiden, men han har nog aldrig förstått hur ont det det faktiskt har gjort i både kopp och själ. Jag hoppas du har någon fin människa som finns vid din sida när du behöver prata och bearbeta det som hänt ♥Har dottern Elsa född i v 33+5, 10:e januari 2012. Har haft tre missfall under 2013. I augusti plussade jag för femte gången och nu väntar vi på det lilla miraklet som beräkans komma i slutet av april 2015 <3
Sv: Ni med MA eller MF?
Jo, jag har redan pratat mycket. Och med många faktiskt. Dels gamla goda vänner, men även några nyare bekantskaper (på jobbet) som har visat sig vara närmare mig än vad jag kanske trodde. Jag ville spontant ringa till 2 personer där. Det är ju fint att upptäcka sådant :)
När man väl börjar prata med folk hör man om många MA. Så pass många att man börjar undra över procentsiffrorna blödande MF jämfört med MA... Jag antar att blödande MF är betydligt vanligare, men ändå, många verkar få MA... Nörden i mig gillar siffror :)
Sv: Ni med MA eller MF?
Oj heleena84, tråkigt att behöva gå igenom de två gånger :( Jag hade så gärna gjort en skrapning direkt, så att de hade varit klart och ute. Istället blev de en lång väntan, och kroppen ville ju inte själv göra sej av med det. Så de var väldigt jobbigt. Jag tänkte också att ett ma el mf händer inte mej. Jag har ju haft två fina graviditeter tidigare. Nu är det inte självklart längre, nästa graviditet kommer säkert bli jobbigt. (om jag blir gravid igen)Det är skönt att kunna prata med någon. Min man har varit ett stort stöd, och även min nya kollega. Hade precis börjat ett nytt jobb & bara jobbat där i 3 mån när jag blev gravid.
Sv: Ni med MA eller MF?
Hej! Min första graviditet blev MA förra sommaren, på kub ultraljud i v 12+ så inser jag direkt att något är fel då ingen rörelse eller hjärtaktivitet syns. Barnmorskan trycker hårt med ultraljudsapparaten då min livmoder är bakåtlutad & min mage lite knubbig. "Jag kan inte se något alls, är du säker på vilken vecka du är i"? Man känner sig som en idiot, öh... ja jag har stenkoll, tror jag!
Då det inte fanns resurser fick jag vänta till dagen efter på vul då avstannad grav konstaterades, fostersäck som v 10 mm. Det är augusti, de är underbemannade på kk och jag får vänta 1,5 vecka innan jag får en tid för övervakat tablettavslutande av grav. Men det drar igång hemma av sig självt efter en vecka med mycket smärtor & blödning & det blir skrapning etc efteråt pga allt vill inte komma ut på egen hand.
Efter några månader blir jag gravid igen, denna gång visar kub + fp prov att barnet har en kromosomavvikelse & vi gör avslut i v 18.
Nu är jag gravid igen i v 25 men här tas inget förgivet!
Sv: Ni med MA eller MF?
Fick precis som du en ordentlig chock när jag åkte in till akuten för ca en månad sen. Jag var i vecka 8 men läkaren fann ingenting. Jag har fram tills idag genomgått ett x (utomkveds). Alla symptom fanns där, illamående, stora ömma bröst och svullna tarmar. Min mage var i obalans och jag sprang på toa ofta! Efter hand har symptomen sjunkit och idag går på efterkoll på sjukhuset. Har fortfarande höga HCG halter, men dessa är på väg neråt. Hur mår du? hur kom det sig att du åkte in?
Sv: Ni med MA eller MF?
Jag var inbokad på helt vanligt, privat ultraljud. Ville se vår skatt, innan jag berättade för "alla". Precis som Mariia berättar så grävde BM på lite, bytte sen över till VUL och konstaterade att inget var så stort som det skulle. Men hon fick inte lov att ge säkert besked, det ska läkare göra. Fick även jag frågan om jag VERKLIGEN var i v10.
Tur i oturen var att vi hade en utlandsresa inbokad på lördagen (igår) och detta skedde på måndagen. Det gjorde att jag fick hjälp snabbt, både med att komma in akut på KK och även att bli skrapad. Är väldigt tacksam för det.
Det värker i mitt hjärta när jag läser era berättelser. Varför pratar man inte om sånt här? Varför känner man sig ensam och som ett freak när det händer? Är mycket glad att ha fått ta del av era historier, även om jag beklagar händelserna!!