Orolig för missfall

Ska ha barn runt den 10 december. Är jätte orolig för missfall pga mitt jobb, att det är jätte stressigt och ja får aldrig sova riktigt på nätterna .. Detta blir mitt första barn, så är väl extra orolig att något ska gå fel :/

12 år sedan ´

Sv: Orolig för missfall

Tror du ska försöka att inte tänka så mycket på missfall utan bara ta det lite lugnare än vanligt. Kroppen säger själv ifrån när den behöver vila, vilket du snart lär märka :) Du får försöka vila, även om de är mitt på dagen eller eftermiddagen. Kroppen behöver styrkan och du lär behöva den om du inte ska gå in i väggen :)

 

12 år sedan ´

Sv: Orolig för missfall

Jag håller med Emma-Matilda, försök att inte tänka på att du kan få missfall utan njut av denna tid. Den är helt underbar och alla stadier har sin charm ( kanske inte illamåendet). Själv hoppas jag på att plussa snart, det blir min tredje i så fall.

Som sagt njut och se till att vila när du kan. Att tänka på ev missfall skapar även det en inre stress som inte är bra för dig eller barnet.

Hej då

Susanne

12 år sedan ´

Sv: Orolig för missfall

Stress är aldrig bra, vare sig man är gravid eller ej. Försök ta någon timme om dagen och bara koppla av i absolut ensamhet och tysthet, försök fokusera på här och nu. Det brukar hjälpa mig som också jobbar inom mycket stress. 

vi finns här om du skulle behöva stöd! :)

12 år sedan ´

Sv: Orolig för missfall

Har 7 dec som bf, har en son på 9mån sen tidigare och jag kan säga att jag är om möjligt ännu mer nojig den har gången. Jag hoppas bara på att sonen håller en upptagen så tiden flyger förbi! Håller med dom andra, viktigt att lyssna på kroppen och ta alla chanser till vila

12 år sedan ´

Sv: Orolig för missfall

Hej. Jag ska också ha barn runt den 10 dec. Detta är min första graviditet. Känner mig också orolig för missfall. Har samtidigt många tankar i huvet som hur det kommer att bli i framtiden, när jag kan berätta om graviditeten för min familj och vänner och sånt. Känner migväldigt trött men inget direkt illamående ännu. Hur känner/har ni andra känt er i början av graviditeten?

 

12 år sedan ´

Sv: Orolig för missfall

Urs jag förstår dig. Jag väntar en nu den 8 december och är jätteoroligt att det inte ska gå bra. Vi har försökt att få barn nu i 3½ år och nu äntligen har jag plusat och på naturligväg så nu är jag livrädd att det inte ska gå bra.

Jag hade också "mens" när jag skulle ha den men det var mycket mindre än vanligt så därför testade jag ganska sent.  Nu har jag ömma bröst och ont i magen men det är det enda som jag känner av det hela och jag kan inte låta bli att vara nervös.

Så jag känner med dig FaithHopeLove92 men jag tror det kommer gå bra för oss båda. Du får bara lyssna på din kropp och ge den sömn när den behöver och försöka ta det lungt även om du har ett jobbigt och stressigt på jobbet.  Jag tror det kommer gå bra.

Kram
 

12 år sedan ´

Sv: Orolig för missfall

Hej grattis!

Jag ska ha i December om allt går vägen :)! Känner mej orolig hela tiden allt ifrån hur de ska gå på jobbet och att jag stressar och har tunga lyft då jag jobbar som personlig ass. Mina vänner klagar alltid på att jag jobbar som en tok, känner nu att de kanske vore bra att sakt in å bara låta kroppen vila lite! Men jag tror man märker ganska snabbt när de blir för mkt!

Jag tänker så här nu att skulle de bli ett mf så är de med största sannolikhet för att något inte står rätt till. Och känner du dej stressad så ge dej själv möjlighet att sakta ner lite och behöver du en ledig dag så dra till en nödlögn! Du måste sätta dej själv först och tillåta dej vara lite självisk! :) Hoppas allt går bra och att din och min oro lättar! :)

12 år sedan ´

Sv: Orolig för missfall

Hej alla fina gravida kvinnor. Jag är beräknad till 10 dec . 1a graviditeten och jag är självklart nervös för att det inte skall hålla i sig. Det är ju så annorlunda allt. Man tycker ju att man har koll på sin kropp nu när man är trettio.. Så ändras allt. Jag känner mig som i Magnus uglas låt" rultandes hon tar sig fram och verkar höggravid fast hon bara ökat ett par gram" jag fick veta för en vecka sedan. Men har typ i två veckor varit väldigt andfådd av inget och väldigt trött dessvärre illamående hela dagar( förutom när jag äter) kräks inte( skönt) . Jag tränade regelbundet innan, men nu är jag glad om jag lyckas ta en promenad. Hoppas att man blir piggare och att kroppen lixom vänjer sig. Kram alla fina. Lycka till!