Hej. Vad tråkigt för er! Ledsen för er skull. Vi fick ett missfall i v 7, så det var bra mycket tidigare än för er. Jag blödde ganska rejält och hade duktigt ont (blöder mkt och har rejält menssmärta även i vanliga fall, men den här smärtan var flera resor värre) i ungefär en vecka, sedan började det avta. Jag har fått uppfattningen att det är "normalt" att blöda i ca 14 dagar. Om man blir yrslig eller får hemskt ont ska man söka hjälp sa 1177 när jag ringde dit.

Först vill jag börja med att bekaga. Inte kul alltså... Det låter som det har kommit ut det som ska i af.. när jag hade missfall för ca 2 år sen så började det med magont.. Jag blödde så kraftigt så jag till slut efter ca 2 veckor åkte till gyn så dom fick undersöka mig.. Det fanns då lite kvar så jag fick en ny tid 3 dagar senare, Och då var allt borta. Hade det inte varit det så ade jag fått en skrapning. Men jag tycker att om du är orolig så ska du självklart söka hjälp igen...

ring sjukvårds upplysningen och se vad de säger.

Hej! Jag fick MA i auguisti i v 11. Fick medicinsk hjälp med att få i gång blödningen. Jag hade jätteont i några timmar och flera klumpar och blod kom ut. När allt var ute fortsatte jag att blöda i en vecka och jag var öm i magen.

För att försöka lindra den värsta smärtan kan du ta alvedon och en varm riskudde.

Stor kram till dig

Jag är ledsen för er skull, beklagar verkligen!! Jag fick bara för några dagar sedan missfall, jag va i v.7. Dagen började med att jag började blöda sparsamt och hade molande "mensvärk" men senare blev smärtorna kramper o gjorde olidligt ont, jag blödde mer o det kom klumpar. Jag åkte in till gynakuten o de sa att fostret troligen dött tidigare, att jag skulle vila o äta ipren. Bm sa att det kunde ta 1-2 v. innan blödningen slutade. Nu har det gått 5dygn och jag blöder mindre o har inte lika ont längre.. Men hon sa att jag skulle kontakta dem igen om jag fick smärtor som blev värre, inte om det var kramper, utan ihållande smärtor. Hoppas du mår bättre snart! Kram till dig!

Tack för svaren. Beklagar era förluster också. Det är verkligen inte roligt att vara med om något sådant här. Jag var på provtagning som jag skulle idag (för att se att hormonnivåerna sjunker som de ska) men sedan fick jag så väldigt ont och jag fick rådet att gå till akutmottagningen vilket jag gjorde. Det fanns lite kvar som skulle ut men jag ville inte läggas in som läkaren först föreslog utan jag fick Diclofenac och Spasmofen att ta hemma istället. Panodil hjälpte inte alls. Nu är det i alla fall mycket bättre med den fysiska smärtan...