sluta att vara snäll

Tänker sluta att vara snäll. Koka kaffe och gjorde en smörgås åt min sambo i morse (brukar aldrig annars göra det) medans han tog ut hästarna. Och så klart rymde ena ponnyn och sprang omkring överallt. Min sambo vart jättearg och det verka som om det var mitt fel att ponnyn rymde. Det var ju inte jag som lämna boxdörren öppen så pass att ponnyn lyckas smita ut. Min sambo vet att just den ponnyn rymmer så fort han får chansen. Så sambon kunde inte ens tacka för frukosten, utan sa bara att "det är sista gången ponnyn rymmer. En gång till och han kommer aldrig få chansen mer." Sen åkte han till jobbet. Det bästa är att det är min ponnyn och sambon kan inte bara avliva honom, utan det bestämmer ju ägaren. Men inte kul att höra sånt, tro inte att han menar allvar, men tråkigt att höra sån skit.
Ibland verkar sambon inte ens tro att jag faktiskt har ont pga foglossningen. Utan han räknar visst med att jag ska kunna städa, tvätta, diska, laga mat varje dag. Och om man säger nåt till honom får man som svar "ja, jag gör ju inge annat än fel." Det enda jag vill är ju att få lite hjälp av honom. Men eftersom jag vet vad jag får för svar vill jag inte prata med honom det. Så nu tänker jag helt enkelt sluta att vara snäll. Inte tvätta, laga mat mm. Så få se om han märker nån skilland.
Och om det är nåt annat som går fel på jobbet t. ex så går all ilska utöver mej. Jag kan ju inte påverka vad som händer på hans jobb! Eller? Sagt det till honom, men verka som han inte lyssnar. Och om han blir osams med sin morsa (händer rätt ofta) så är han arg och allt går ut över mej. Kan jag verkligen göra nåt åt att han å hans morsa är osams?! Precis allt är visst mitt fel!
Orkar inte med detta, har ju bara ca 1 månad kvar tills bebisen kommer.
Blev ett långt klagoinlägg, men känns skönt att få rensa skallen lite.