Nu är det inte långt kvar...

idag är den första december och BF närmar sig med stormseg!
Enligt ultraljudet är det den 23 dec som gäller , men enligt BM och vår egna räkning ska lille Alexande komma ut den 13 dec. Men sen gör han juh som han vill och kommer när han kommer :)
 

jag som alltid har arbetat heltid och tom nu under graviditeten har arbetat fram tom denna vecka dvs in i vecka 37 känner nu när jag är hemma att jag har SÅÅÅÅ tråkigt! Jag kan inte förstå kvinnor/män som suttit hemma i många år arbetslösa utan att ha ngt att göra? Hur får man tiden att gå? frågade en kompis idag som varit arbetslös i 4 år: Är du inte psykiskt sjuk av att ha varit hemma så länge ? Hon skrattade och sa att hon städade, lagade mat och bakade. Men hur mycket ska man städa, laga mat och baka? Vad gör man med resterande timmar på dygnet? Jag funderar på att börja skriva en bok eller brodera.. ja sånt som en tråkig hemmafru ska göra HAHA :)

Förlossinngen skrämmer mig inte det är något jag måste göra.. men jag är rädd för vad som ska hända sen. är nog mest rädd för att ha skittråkigt hemma och vara radtlös och ensam. Känner ingen runtom mig förutom en tjej jag träffat på föräldragruppen som nu ska flytta :( Typiskt!

Man kanske ska börja plugga på distans? kanske läsa till ngt man tycker är intressant så att man kan byta karriär när man är klar med sin tid som mammaledig? Jag fick precis veta på jobbet att hela vårt företag ska lägga ner med så efter mammaledigheten är ALLA varslade och jag såsom 65 andra är arbetslös så plugga kanske inte är en dum idé? Om man nu orkar plugga när man är 30 och inte den vassaste kniven i lådan?

Hm.. många tankar som snurrar nu!!!