Grattis till din graviditet!!! Så mysigt att få se den lilla :)

Har du sökt hjälp för ditt spelberoende (är det därför du går till kuratorn eller är det för graviditeten)? Kanske behöver din sambo veta att det kommer bli bra och att du gör vad du kan, ge han lite tid och bevisa (bygg upp förtroendet och tryggheten igen) så kanske han också kan längta efter ett barn med dig.

Om ni bråkar mycket kanske ni kan gå i parterapi/familjeterapi eller likande och få verktyg på hur ni ska lösa era meningsskiljaktigheter. Lära er hur ni fungerar (det är alltid lärorikt att någon utomstående får inseende), hur den andra fungerar och hur ni tillsammans fungerar. För även om man tror sig veta hur man fungerar och hur man är i ett bråk så blir man oftast överraskad.

Ni fixar säkert detta med lite tid och arbete! Lycka till :)

Jag förstår din lycka. Samtidigt måste jag säga att jag tycker att man alltid är två om ett sådant stort beslut. Tycker du ska ta dig en funderare. Sätt er ner och prata lugnt, visa att du lyssnar på hans åsikter och tvärtom. Han måste få vara med och ta detta beslut tyvärr.. Det är inte schysst att sätta ett litet barn till världen mot pappans vilja. Men förhoppningsvis kan han känna att det är detta han också vill. Jag hoppas verkligen att det löser sig för er. Kram och lycka till.

jag tror din gubbe är rädd att inte räcka till. gör han trygg och ge honom verktyg att komma igenom sina problem men det är att jobba parralet nu och det kanske är jobbigt för han eller så ser han bara i nuet och ser inte längre ge inte upp barnet och be om hjälp är mitt råd.

Tack för kommenterarerna ! Det är inte jag som är spelberoende utan min partner . Pengarna är ofta slut efter halva månaden och ibland får jag betala räkningar som inte är mina .. Parterapi är också något som vi borde ta tag i - om han orkar .. Jag får aldrig prata om vårt förhållande eller känslor utan att han ber mig hålla tyst; "håll käften", "gå ut häifrån", "jag orkar inte lyssna på dig","jävla gnäll" .. Och det var exakt så han sa i söndags när jag berättade att jag vill behålla det barn som vi varit TVÅ om att göra . Att inte skaffa barn utan att han är med på det är just så jag också känner, men att göra abort mot min vilja är något jag skulle ångra bittert resten av mitt liv !! Han har sagt (skrivit på sms två ggr) att han kommer finnas för mig hur jag än gör. Men ända sedan jag berättade om att jag plussat har han varit vrång och vi har bara bråkat . Mycket är det ekonomin som skrämmer honom. Han spelar VARJE dag och lämnade hemmet i söndags när jag vägrade låna ut pengar :/ jag känner mig ensam och förvirrad !!