Irritationen växer....

Mitt humör är inte att leka med. Minsta lilla och det börjar blixtra i huvudet på mig. Alla ljud min sambo gör om han inte pratar iofs. Men som visslingar och andra irriterande ljud. De senaste dagarna har han bara hållt på med sin bil. Det enda som cirkulerar i hans huvud är bil, bil, bil. Jag vet det är hans intresse, men kan han någongång lägga ner en kväll/dag på bara oss och inte prata om hans bil.

Jag kanske klagar mycket på saker som jag i vanliga fall inte skulle klaga på. Men det här gör mig galen. Ena dagen så säger han att vi kanske ska spara våra pengar till bebisen. Andra dagen går han å köper nya bildelar. Säger jag någonting så kontrar han med "aa men jag är med ibland när du gör dina naglar" men hur många gånger har inte jag varit med han när det handlar om hans jävla bil?!

Imorse hann vi knappt gå upp innan han skulle åka till biltema med sin kompis. Jag blir galen!

Jag har dessutom ingenting att göra på dagarna, förutom när jag jobbar. Jag har sagt upp vänskapen med mina närmaste vänner då jag fick veta att dom gick bakom ryggen på mig. Så jag känner mig ganska ensam just nu... 

Jag antar att det är mina hormoner som är som dom är. Men aa, jag blir galen! Förlåt att det blev ett klagoinlägg men jag har inte så många ställen att vända mig till...