I olika världar

Att skaffa barn och att vilja ha barn känns som en helt egen känsla. Den går inte att jämföra med något annat. Man har på något sätt alla känslor på en gång, jag i alla fall. 

Det är som om mina vänner inte kan förstå mig. Sen beror mycket på att ingen av dem skulle glädjas åt ett positivt gravtest. Det känns så konstigt att höra vänner som pratar om att de skulle göra abort om de blev gravida. Hade det varit för ett år sen hade jag sagt att jag förstod dem. Men nu kan jag inte säga det samma och mena det. 

På samma sätt kan dem inte förstå hur jag kan vilja ha barn. För dom vore ett positivt gravtest en mardröm och för mig en dröm. Det är som om man befinner sig i olika världar. Jag kan inte klandra dem heller. Det är ju jag som ändrat på mig. 

När jag är med mina vänner så är det som om att det aldrig har hänt. Som om att jag inte försöker få barn. Vi pratar aldrig om det. De vill fortfarande ut på krogen och dricka vin hemma. Jag vill helst inte dricka alls. 

Det känns som om jag står med fötterna i olika världar.