I natt jag drömde...

Ja, inatt drömde jag något som fick mig att önska att jag aldrig skulle vakna. 

Jag fick en son, en fantastiskt vacker liten bebis. Så lik min sambo. Stora djupblå ögen, likadan näsa! Jag kände tyngden från den lille i famnen. Minns de smala små läpparna. Plutte! Kunde inte sluta stirra på honom. Den vackraste lilla bebis jag sätt. Så såg min lilla bebis på mig och log. Jag har aldrig känt sån lycka.  Men liten var han! Liten fis! Nästan så man skulle kunna tro att han var född några veckor förtidigt. 

Drömen var så fruktansvärt verklig. Kände tyngden i famnen. Hur han rörde sig och råkade riva min bröstkorg med sina små naglar. Det var så underligt. Man kan bara hoppas att det är en sanndröm!