ge mig kraft att slappna av

Ursch så nervös, knappt kunnat sova inatt. Vaknat varje timma, mardrömmar, hemska tankar och bultande hjärta. Vill så gärna bara slappna av och veta att allt är bra. Anledning till detta är vul i morgon, vårt första vul denna grav och är så rädd att det inte finns något liv där inne. Så rädd att måsta gå igenom ännu en MA. Ligga på sjukhuset och bara gråta sig igenom något man inte ens önskar sin värsta fiende. Så rädd att det slutat utvecklas för veckor sedan. Förra gången gick jag med rvillingarna 10 veckor över tiden från då dom slutat utvecklas och vill aldrig, aldrig ha det så igen. Nu fick vi lov att boka in privat för våran BM tyckte inte vi behövde vara oroliga för att något sånt ska hända igen. Sedan är det i vecka 11+0 eller 12+0 som risken för mf minskar? Låter nog som en Nojjig kärring men just oron vill aldrig släppa taget om mig. Önskar mig själv en god natts sömn inatt så man slipper sova på nålar. Kram på er!