Den långa väntan.

Nu är den fertila perioden över och nu börjar den långa väntan. Tänkte att jag, om mensen inte kommer får testa på kristihimmelsfärd. Då är man ledig och det känns skönt oavsett vad resultatet skulle bli. 

Känner mig inte speciellt positiv. Men tror det är bra att inte hoppas förmycket från början. Det känns dock frustrerande att behöva vänta på mensen. Men kommer ju jobba och då går veckorna snabbare. 

På ett sätt känner jag mig lite orolig för att bli gravid nu. Jag är påväg att få, hoppas jag i alla fall, ett nytt jobb snart. Då kommer jag börja i augusti. Det kommer kännas lite halvkul att dyka upp i augusti jättegravid... Men men, jag måste ju ha ett jobb. 

Jag pratade med sambon om att kanske ta en paus i försökandet framtills augusti men han tycker att vi ska köra på. Arbetsgivaren borde vara beredd på att sådana saker kan hända då jag är en ung kvinna som har bott tillsammans med min sambo i tre år med mera. Jag tror inte att hon kommer bli arg eller så. Men känns lite fel. 

Men om jag tar en paus nu så kommer jag kanske vilja vänta ännu längre (1år) på att få fast anställning och sedan ytterligare kanske 1 år på att man ska jobba in sig. Ja ni förstår. Det är lika bra att bara köra på.