Maaalin

3 Maaalin

1923 visningar

Någon mer som gått över? vecka 41

Nu har jag gått över 2 dagar. jag vet att de inte är mycket, men jag hållet på att bli tokig. Jag har så ont överallt och sen har alla fyra som jag känner som skulle ha 1 - 3 veckor eftet mig redan fått. Jag kännet inte av någonting. Bebisen ligger högt upp, ingen slempropp som gått och inga onda sammandragningar. Jag blir arg på mig själv och skäms eftersom jag är så less, sur och hemsk hela tiden. Är de någon mer som gått över tiden och hur känner ni er? Är de bara jag som kännet såhär eller? Sen är jag så himla orolig för att de ska hända nåt mef bebiseb för att jag går över. jag menar hur vet jag att de inte är lite fostrrvatten eller att moderkakan inte har dåligt flöde?
6 Svar (äldsta svaret först)
  • Stackare :( Jag har inte själv gått över, men vet att man inte vill vara gravid en enda dag till sådär i slutet! Att ha nedräknig till bf och sen händer ingenting! Hade mitt snitt av någon anledning blivit uppskjutet hade jag brutit ihop! Men trösta dig med att det absolut inte är långt kvar, även om varje dag är en plåga. Jag antar att du går på täta kontroller hos bm nu, och får lyssna på hjärtljuden ganska ofta? I de allra flesta fall märks det om bebis mår dåligt, men be om extrakontroller och ul lm du är orolig. Hoppas Liten bestämmer för att göra entré snart :) Kram!
  • 2

    Maaalin

    3 Maaalin

    De är de som är de värsta. de är bara 1 kontroll på två veckor.
  • Jag gick över 5 dagar med min flicka och jag var ett monster jag med! 

    Att alla fråga hela tiden, "är det dags än?" gjorde mig ännu mer grinig och trött på allt!

    Mitt tips är att fördriva tiden bara. Promenader är också bra för att få ner barnet i bäckenet. Så ut och gå minst 30 min varje dag så ska du se att tiden går fortare och så kanske bebisen kommer snart med :)

    Lycka till! <3

  • 4

    milkshake

    5 milkshake

    Jag också! Skulle haft 3 maj, men ännu har ingenting hänt. Har tyvärr inga tröstande ord eftersom jag känner exakt som du. Men du är iaf inte ensam i din situation, vi är flera! Ugh, känner mig elak och missunsam mot alla som får sina bebisar, det känns liksom så orättvist att "alla andra" får barn medan man själv går och väntar... och samtidigt vet man ju att det är inget man kan kontrollera. Vi får stå ut helt enkelt. KRAM!

  • 5

    jessica03

    5 jessica03

    Jag gick över exakt två veckor och de veckorna var de längsta i hela mitt liv! Man analyserade varenda känning man hade i kroppen och det var ej många... Jag vet exakt hur du känner! Jag grejade och höll på så mycket jag bara kunde för man hör ju att det kan få det hela att starta... Men icke! Jag var också orolig för hur bebisen mådde i magen ju fler dagar som gick och livrädd för att det skulle bli en STOR bebis. Saken är ju den att man inget kan göra tyvärr... Bebisen bestämmer sig för att komma ut när den anser sig redo och klar :) Och jag tänker inte säga till dig att passa på o vila, för det är det sista man vill höra när man bara väntar :) Håll ut bara! Och tänk på att bebisen blir ju mer färdig "bakad" där inne för varje dag som går och mer redo o stark för livet här ute i stora världen. :) Hör av dig om du undrar något. Jag anser mig vara expert på att gå över tiden ;)
  • 6

    Maaalin

    3 Maaalin

    Jo de känns så orättvist. jag är ute och går en timma varje dag, har vårstädat hela huset o.s.v. men de händer ingenting:-(