Rädd...
Nu är det inte långt kvar :) Är så förväntansfull och lycklig men de senaste dagarna har hemska tankar tagit över och det slutar liksom inte hur jag än gör och försöker få bort det ur tankarna. Drömde till och med mardröm om det inatt... Tex att bebis inte skulle må bra och att jag kommer förlora henne eller nåt. Förstår inte vart det kommer ifrån :( Jag vet att hon mår bra ju. Någon mer som känner såhär? Eller någon som har tips på hur jag ska slå bort de här tankarna och se positivt igen?
Kramar!!!
Sv: Rädd...
jag drömmer varje natt nu om märkliga förlossningar,,surrealistiska och obehagliga som att de skär upp ett stort hål (ursäkta känsliga för att de låter läskigt) utan bedövning, men de gör inte ont, och tar ut bebisen som har ett vuxet ansikte med jätteögonbryn ,,och hålet i magen ca 50 cm långt syr de inte ihop,,men de blöder heller inte,,verkligen w. burroughs vibb.
När j är vaken tänker j flera ggr om dagen att nått e fel o blir helt besatt av att känna så att han rör på sig. ush ja kommer bli en helt galen kycklingmamma,,har aldrig varit såå nojig tidigare,,men nu verkar det som om jag är beyond räddning:-),,nåjaaaa,,tips,,vet inte,,försöker tänka att de blir ju inte bättre eller mindre sant om nått skulle ha hänt å j går o ojar mig,,försöker rensa bort ofruktbara tankar genom att ta allt så som de kommer helt enkelt,,,å varför skulle det inte få gå bra,,det gör ju det för de allra allra flesta.
kramar tbx
Sv: Rädd...
Jag är skraj oxå.. Har gått hos Kurator & förra veckan fick jag komma & titta på förlossningsavdelningen. Klämma & känna lite på apparaterna & så! Känns liiiiiiiite bättre nu när man vet lite hur det ser ut! ÄR så skraj för att släppa kontrollen & ovetskapen om vad som kommer hända! Men de som jobbar där är juh utbildade & omtänksamma.. De vill bara göra sitt bästa för att just du ska känna dig trygg!
Kram
/C
<img src="http://www.blimamma.se/tickers/?ticker=5094" width="400" height="80" />
Sv: Rädd...
Jo då! Jag har varit lika rädd med alla mina tre barn och de har varit felfria! Tror att vi är så oroliga för att vi utvecklat instinker som vi inte haft förut - att skydda det lilla livet!
Sv: Rädd...
Jag ha börjat bli lite rädd över vad jag har gett mig in i, men antar att det är vanligt? Lite åldersnoja om jag skulle ha väntat. Men samtidgt så vill jag att bebis ska komma ut nu! Längtar så otroligt mycket på den lille, räddsla för förlossningen har inte komit än men den kommer nog snart. Det är tur man har en lugn man =)
Sv: Rädd...
Jag har oxå gått hos Aurora-BM för att lugna ner mig inför vad som komma skall. Har haft panik attack o gråtit för att jag är så rädd att nåt ska hända bebisen eller mig. Tror det blir värre pga att man sover sämre o att kroppen är så otymplig. Man känner inte igen sig själv o då blir det ännu svårare att ens tro att man ska klara det. Jag försöker tänka så positives tankar som möjligt ochlåter de negativa passera utan att försöka ge dem nåt utrymme. Det går ju som sagt bra i i stort sett nästan alla fall så det är klart det kommer göra det för oss med!! Försöker oxå att tänka på tiden direkt efter bebisen kommit, känslan av lättnad och lycka, för hur förlossningens skeden kommer bli, det vet man ju inte innan alls. Vila tankarna på det genom att lämna över kontrollen till de som gör detta dagligen, även om det är lättare sagt än gjort ;) Kram på er alla, vi fixar detta!!!