Hur tänker ni kring KUB/NUPP?
Väntar vårt första barn och det mesta är ju nytt. Jag vet vad KUB/Nupp är men vi har inte betsämt oss ännu för om vi skall göra detta. Är 33 år så man är ju ändå lite orolig över "åldern".
Hur tänker ni? Skall ni göra?
/A
Sv: Hur tänker ni kring KUB/NUPP?
Vi gjorde KUB (jag blir 32 i april) av två anledningar. Dels för ultraljudets skull, och dels för att vi ville vara beredda på att få ett handikappat barn om det skulle vara så. Barnet förtjänar att bli älskat och välkomnat från första stund handikappat eller ej. Vi hade låg risk dock.
Sv: Hur tänker ni kring KUB/NUPP?
Väntar första barnet, är 24 år. Hade låg risk. Ett väldigt ärligt svar: jag gjorde det för att ev avsluta graviditeten om jag bar på ett handikappat barn..
Sv: Hur tänker ni kring KUB/NUPP?
Jag gjorde aldrig testet av olika anledningar, dels för att jag vill inte ha möjligheten att välja att ta bort ett barn bara för att det var handikappat utan om den är det så är det så och vi kommer att älska barnet lika mycket iallafall..
Anledning nr 2 var att vi har väldigt långt till den kliniken som vi hade som alternativ och har inte den tiden för tillfället att ta ledigt en hel dag för att göra testet
så vi tog beslutet att inte göra något test, men snart är det dags för UL då får man veta om det finns risk för downs syndrom.
Sv: Hur tänker ni kring KUB/NUPP?
Jag är 37 år och väntar mitt första barn. En sanning med modifikation då jag gjorde en abort när jag var 33 år. Det gör jag inte om.
Inför nupp-testet nu tror jag vi mest gjorde det för att få se lite av bebisen och kanske förbereda oss om barnet hade en kromosomavvikelse. Trodde jag. Men när vi fick resultatet hög risk = 1 på 48, så var det otroligt jobbigt. Men jag tror det hade att göra med att det lät så allvarligt när läkaren sa det. Men vi bestämde oss sen för att inte gå vidare med moderkaksprovet vi fick kallelse till. Ingen av oss kunde tänka alternativet abort. Och är barnet sjukt så tänker jag att det kommer att visa sig sen. I och med att det innebär en, om än liten, risk för missfall med testerna så ville vi inte riskera nåt då vi inte kunde tänka oss abort.
Men det verkade lite på sjukvården som att det var lite konstigt att inte göra moderkaksprovet. Well, well, det är nu ca två veckor efter beslutet och det känns jättebra.
Varmt lycka till med ditt beslut, oavsett hur du gör! Kram
Sv: Hur tänker ni kring KUB/NUPP?
Jag har inte riktigt fattat grejen till att alla går och gör dessa tester. Själv är jag 29 år och kommer att älska det barn jag får, oavsett hur den är skapt. Har en döv syster och jobbar själv med ungdomar och ser inte ett problem i funktionsnedsättningar. Kan det vara därför eller bara som Stockholmsmamma'n säger: -vad gör man med ett reslutat som visar att man är i högrisken? Intressant att höra olika argument iaf!
Sv: Hur tänker ni kring KUB/NUPP?
Jag har själv jobbat med som Personlig assistent åt barn med funktionsnedsättningar och visst barnen lever glada meningsfulla liv utifrån deras förutsättningar. MEN, föräldrarna (de jag träffat) mår inte bra. De är är bittra på varandra, trötta, utarbetade och har skuldkänslor för att de inte orkar ta hand om sitt barn och måste be om avlastning osv. osv. Jag vill inte ha ett funktionshindrat barn om jag kan förhindra det. Och givetvis kommer jag att älska mitt barn i bitar om det skulle bli så ändå. Men jag vill veta att jag har gjort allt jag kan för att inte hamna i den situationen. Och ni får tycka att jag är känslokall och vidrig men här är jag egoistisk. Jag vill vara lycklig och jag vill ha en fortsatt bra relation med min sambo. Så är det, därför kommer jag att göra KUB/NUPP.
Sv: Hur tänker ni kring KUB/NUPP?
Tack för att ni delat med er av era tankar!
Var på inskrivning hos BM idag där vi också fick information om detta test samt en film att låna hem och titta på som handlar just om KUB/Nupp. Hon sa att den var väldigt informativ och brukar ge en bra vägledning i sitt beslut, vilket man än väljer att ta. Vi skall kika på den, prata om det och sedan fatta beslut.
Även om jag gärna vill veta så har jag väldigt svårt att se mig själv genomgå vad BM kallade en "miniförlossning" om det är så att foster/moderkaks prov visar positivt och man väljer att avsluta graviditeten.
Hmm, det är en hel del att tänka på och ta ställning till.
Trevlig helg på er!
Sv: Hur tänker ni kring KUB/NUPP?
Vi valde att göre KUB testet för att få se fostret så tidigt som möjligt. Skulle risksittrorna vara höga så kan den som vill gå vidare och göra fostervattens prov. Först då kan man veta om fostret har kromosom avvikelse eller inte. Fostervattensprovet ger en liten ökad risk för missfall (1% men siffran varierar).
Jag är ingen läkare men tror inte att 33 år är så gammalt. Ta reda på varför just du (ni) vill/ inte vill veta om risken för kromosom avvikelse.
Ingen vill nog gå igenom en "miniförlossning" och där med döda sitt barn, men om barnet har allvarliga avvikelse (tänker inte på DS) kanse det är `humant´. Det är inget man tar ställning till under KUB testet men självklart någos som många funderar över.
Lycka till och hoppas allt går bra!
Sv: Hur tänker ni kring KUB/NUPP?
Vi gjorde nupptest i v 13 fick då väldigt hög risk för kromosomförändringar, fick även reda på att det var enäggstvillingar, alltså at tdet är fel på båda. Vi valde därför att ta bort dom. Beslutet var inte lätt, men ändå var det det rätta. Har 1 barn sen innan och vi fick helt enkelt tänka på vad vi hade innan och hur tufft det skulle bli att ta hand om två barn med down. Tror inte vårt förhållande skulle klara av det att ta hand om de här 2 som alltid kommer vara barn, finns olika grader det vet jag, både lindriga och även gravt. Plus att de har oftast hjärtfel och andra tilläggshandikapp. Var fruktansvärt att behöva ta de här pillret som avslutade graviditetetn, det var mycket tårar och mycket disskutioner fram och tillbaka. Jag har alltid varit emot abort, men när man hamnar i den situationen så är det svårt. Alltid lätt att stå bredvid och säga vad andra skall göra.
Jo det var som en miniförlossning, tog 13 timmar för de här två små liven att komma ut, och visst jag hade värkar och trycket neråt och smärtan när vattnet gick. Men eftersom fostren inte var vid liv så får man mycket smärtstillande så man inte skall behöva ha så ont. Jag slapp iaf bli skrapad och det var skönt. Man tänker på det ofta och om 2 veckor skulle dom ha fötts så visst finns det alltid i bakhuvudet, men det är inget jag ångrar.
Blev gravid knappt 4 månader efter men det slutade tyvärr i missfall, känns otroligt tungt men nu borde vi väl gått igenom allt känns det som och nästa gång borde vara våran tur.
Lycka till med dina beslut, jag är med dig vad du än beslutar dig för, är själv snart 37 så riskerna ökar ju med åldern, men de säger att efter 35 så ökar riskerna mer, så du borde inte vara så orolig.
Sv: Hur tänker ni kring KUB/NUPP?
Jag gjorde nyligen både kub och fostervattenprov. Jag är bara 26 men tanken på ett barn som inte kan få ett värdigt liv gjorde att jag ändå ville testa. Jag fick hög risk på kuben så då gjorde jag även fostervattenprovet. Nu känns det jätte bra att veta att allt ser bra ut. Men jag förstår verkligen mammor som haft svårt att bli gravida att dom avstår.