16 år, vill bli gravid
Hej.
Elin heter jag och är 16 år, 17 år i Maj 2012. Jag är tillsammans med min pojkvän som är 19 år och arbetar. Själv studerar jag och bor hos min pojkvän mestadels. Det är bara det att jag har en önskan. En enda önska och det är att bli gravid.
Många av er kasnke tycker att jag är för ung, men det handlar för mig om hur mogen jag och min pojkvän är och hur bra barnet kommar få det. Enligt mig komemr barnet att få sig en bra uppväxt då jag ahr stöd från alla håll.
Men min pojkvän vill vänta..
Ja, min pojkvän tycker att vi ska vänta, "men händer det så händer det" säger han. Samtidigt som han också vill ha ett coh ser ett ljus framför oss.
Vad tycker ni, jag vill veta era åsikter!
Kramar <3
Sv: 16 år, vill bli gravid
Hej.
Förstår att du vill ha barn.. Det ville jag också när jag var 16. Men min sambo som är 4 år äldre ville att vi skulle vänta. Jag visste även långt inne att det bästa för oss var också att vänta. Alla vill få bra mammapening så man kan vara hemma så länge man bara kan med sitt underbara barn. Men om man inte får så bra ersättning så kommer dagarna ta slut redan efter ett år. :S
Jag tycker även att man ska fundera riktigt hårt om man verkligen vill ge upp skolan & sattsa på familjelivet. Allt är underbart med att ha en familj, men frågan är om du orkar senare i livet ta igen allt du missat i skolan & börja om från början.
Jag hade frågat & längtat såå länge när vi nu bestämde oss för att skaffa barn. Idag är jag glad att jag väntade, gick ut skolan, jobbat i två år så jag får bra ersättning när jag är mammaledig & vi kan njuta av våra liv.
Jag vill inte säga vad du ska göra men är inte killen riktigt med på att sakffa barn så ska du inte heller sätta honom i den situatuionen. Detta ska vara erat BÄSTA val i livet & du vill säkert att han ska få vara med & känna samma sak.
Mitt råd, vänta så länge du bara kan. Jag lovar att din chans att bli gravid finns kvar länge.
Kramar
Sv: 16 år, vill bli gravid
Hej hej,
jag håller med Hannis helt och hållet.
Självklart är det en fråga om mognad mer än ålder när man skaffar barn. En del är inte mogna förrän i 30-års åldern andra betydligt tidigare. Men det som är lite lurigt är att när man är 16-årsåldern så tror man att man är mognare än man kanske är. Jag kände mig mycket mer vuxen när jag var 18 än nu när jag är 32.
Med detta vill jag verkligen inte säga att det är så för dig. Du kanske är precis så mogen man bör vara, du funderar ju på ett genomtänkt sätt. Jag vill ge dig samma råd som Hannis; vänta ett tag, gå ur skolan och försök jobba ett par år. Det är så himla mycket som händer i den där åldern (usch, vill verkligen inte låta som en 90-årig översittare nu!). Jag ville också ha barn när jag gick på gymnasiet, nu efteråt har jag förstått att det nog bara var så att kroppen gick från att vara tonåring till lite mer vuxen. Jag är glad över att jag inte fick barn då, utan fick leva "ego-liv" ett bra tag innan ansvaret 24/7 började. Jag väntar mitt första barn nu, så jag känner att det blev senare än jag hade tänkt (pga komplikationer) men är ändå glad över det.
Men det är du och din pojkvän som bestämmer. Det enda jag vill fråga dig är: Vad händer om du väntar i 3-4 år?
Det är jobbigt att vänta, men det är jobbigare och svårare att ta igen skola mm sen.
Hoppas du klurar ut vad som är rätt för dig, din pojkvän och en ev. bäbis.
Lycka till!
Sv: 16 år, vill bli gravid
ville också ha barn sen jag var 15 och då var jag och min nuvaranda sambo även tillsammans! men då förstod jag själv att vi måste vänta lite hade inte vara tillsammans så länge ännu och jag hade ingen utbildning inte han heller för den delen!
jag klagade och gnällde länge på att jag ville ha barn men sambon ville kunna försörja de sa han. vilket jag förstod, men i maj 2010 blev jag (var 21) i misstag gravid, jag åt p-piller ännu men vi hade faktist fundera på att börja försöka så småningom. vi hann bara tänka de så blev våran dotter till!, de gick lite för snabbt än va vi trodde, trodde de skulle ta flera månader.. så nu har vi en dotter på snart 8 månader. och ångrar verkligen ingenting!
mitt tips är att vänta lite kanske så du inte har så mycket kvar av din utbildning, för din egen skull göra den klar, blir så lätt att man vill vara hemma längre med barnen och då missar man sin chans för utbildning, vilket är så otroligt viktigt även om de inte känns så!
min sambo har några månader kvar av sin utbildning och de har gjort de lite tajt med våran inkomst. vi klarar oss bra men skulle vara helt kul med lite extra fickpengar.. man vill ju kunna köpa massor till sin lilla!
som Hannis skriver skall de vara erat bästa gemensamma beslut! att ha en egen familj är de bästa man kan ha! men man vill ju inte lieva tajt och behöva skrapa ihop slantar under soffan för att få mat. för ett barn kostar otroligt mycke pengar! speciellt för oss =D jag skämmer bort min dotter helt fruktansvärt mycket! vill köpa allt hon förtjänar! och lite till.. såklart finns de gränser.
så jo! 16 är så otroligt ungt =) du har all tid i världen att bli mamma men vet också ju jobbig babysjukan kan vara! fundera noga om de faktist är NU du vill ha allt dehär? orkar du ta upp studierna sen? jag är så tacksam över att jag är klar med mitt för de sku nog kännas surt att börja plugga igen!
önskar dig stort lycka till! =) kramar
Sv: 16 år, vill bli gravid
Åh, tack för erat tilltyckande.
Ja, visst missar jag mycket i skolan. Men det har jag redan tänk på och kollat och vi har fått information av våran rektor där hon berättade om t.ex. distans plugg på gymnasiet. Och hon lovade oss densamma utbildning som vi skulle få om vi gick i skolan. Där våran lärare kommer hem till oss en dag i veckan sen har kontakt via telefon och internet.
Jag tycker att det är ett sätt som skulle fungera för mig, men som ni säger. Jag får ta mig en till tankeställare.
Kramar till er! <3
Sv: 16 år, vill bli gravid
Hej,
Tänkte bara ge lite ekonomiska tips om att studera och samtidigt få barn, eftersom vi har erfarenhet av detta. Det är lätt att missa saker på fk.
Till attt börja med skulle jag rekommendera att ni båda har haft jobb (är osäker på hur länge man måste ha: 6 månader eller 1 år) innan ni skaffar barn och vill ta ut föräldrapenning. Man får betydligt mer på det sättet.
För det andra så undvik perioder av arbetslöshet mellan jobb och barn. SGI:n som din föräldrapennning räknas från rasar nämligen ner i och med första dagen utan jobb. Däremot behålls den och används för att beräkna föräldrapenning om man börjar studera DIREKT efter att man haft jobb och sedan får barn medan man studerar.
För det tredje så kan man inte studera med CSN samtidigt som man är föräldraledig. Och du måste ha CSN för att din SGI ska behålla sig på den höga nivån under studierna. Man kan lösa detta genom att ta CSN 50% och ta ut föräldraledighet 50%. Har man CSN 50% eller högre behåller man nämligen sin SGI. Om man sedan läser "slappa/lätta kurser" på 100% verkar inte FK bry sig om, bara hur mycket CSN man tar ut.
Lycka till med framtida barn!
Sv: 16 år, vill bli gravid
Att du ens överväger att skaffa barn när du fortfarande går i gymnasiet tycker jag tyder på en viss omognad. En vuxen, rationellt tänkade person, förstår att det inte är särskilt smart. Vänta för guds skull! Varför måste ni stressa med en sådan sak? Man kan längta jättemycket efter barn, det betyder inte att man är i rätt skede av livet för att skaffa några.
Detta är min åsikt, jag hoppas att du inte tar illa upp...
Sv: 16 år, vill bli gravid
Jag längtade super mycket efter ett barn när jag var femton sexton, och vist jag vart gravid och gick egenon en hemsk abort...
Killen jag skulle leva hela livet med och skulle ha barn med, vi gick ju isär (hur hade det då blivit när bebisen skulle ha kommit, den tanken vill jag inte ens tänka... )
Nu är jag 21 år har en dotter på 1 år och 8 månader utbildning, jobb och fy fasiken va det var värt att vänta tyvärr fattade jag inte det när jag blev på smällen vid 16 års ålder och fick gå egenom en abort, men idag är det mitt livs bästa beslut (trott eller ej, även fast det är hemsk men jag hade gått under med båten )
Men nu har jga väldigt annat i ryggsäcken som gjorde att det inte hade funkat osv så jag säger inte att du inte skulle klara det men det är fasiken inte lätt att plugga distans heller för du har fortfarande en liten att passa på och se till så den får sina behov uppfylda.
Vissa mäniskor klarar det vissa inte men det vet man inte fören man har fått barn och testat på .
Jag rekomenderar dig tyvärr att vänta se till att få en utbildning som leder till någon form utav jobb sen är det bara att köra.
För även om killen har jobb så vad händer om ni går isär?
Han har ingen skylldighet att betala för din överlevnad bara barnets, va händer om ni går isär? blir ensamstående i den ålder är inte roligt allas (aldrig kul att vara ensamstående) Ett litet barn verkar alltid så underbart men även dom finaste rosorna har taggar och det är tufft första tiden i ett förhållande, är ni villiga och offra det som är ju NI ?
Oj nu vart det mycket så nu avrunder jag men tänk på va alla här skrivit beslutet är ju altid ditt. (vill absolut inet verka negativ)
MVH
Sv: 16 år, vill bli gravid
jag skulle inte lita på en kille som vill vänta men säger "händer det så händer det"..för när det väl händer så e de en helt annan visa!
Sv: 16 år, vill bli gravid
Hej Gaaga89, kan du förkklara lite mer hur du menar? :)
Sv: 16 år, vill bli gravid
hejsan, jag var 18år när jag blev gravid av misstag, min pojkvän sa till mig när vi blev tsm att han kunde tänka sig barn snart, han va äldre än mig 30 då. men jag ville ju vänta va inte så gammal, men blev ändå gravid, när jag blev de, då blev det en helt annan sak, han ville inte ha barn, det förstördes hans liv, det andra efter det andra kom han med ursäker. allt va en katastrof, han gav mig ett val , gör abort och vi förblir tsm, eller behåll och det är slut, jag valde just då i mitt liv att behålla, jag va 18år, inte pluggat klart med skolan, inget jobb och bodde hemma, men jag va mogen för min ålder ändå. allt har ju funkat trots allt men det har inte varit lätt alltid, jag har önskat många gånger att hade jag kunnat gjort de ogjort hade jag nog gjort de och valt annorlunda, inte pågrund av min son, för han älskar jag, men för att jag hade velat gjort vad jag ville innan. det är inte alltid lätt att va ung mamma även om man e mogen, för när man blir förälder, spelar igen roll i vilken ålder, så är man det hela livet och man kan aldrig komma ifrån det, och livet blir aldrig detsamma som inna. trost allt så sitter jag idag med mitt andra barn på 4 veckor, bor med min sambo och ska snart förlova oss, och efter jag varit mammaledig så ska jag ta min utbildning, så det löser sig ok ändå, men tänk ordentligt, du har hela livet på dig att skaffa barn, och sen är frågan om det är rätt kille du är tsm med. lycka till, med va du än väljer