Är jag för gammal?

Jag är 42 år gravid för 4:e gången, men jag vill verkligen ha detta älskade barn som växer inom mig. Men hinner fylla 43 om den kommer när den skall. Vad skall andra tycka, mina arbetskompisar, släkt m.m.? Mina barn är 19,17 och 12. Min sambos barn är 18, 16 och snart 4. Vad skall dom säga? Fast ja jag vet att man inte skall bry sig om vad andra tycker men ändå. Jag har tidigare haft besvärliga  graviditeter, stoppad med nummer 1 och nummer 2 föddes i vecka 31+0 och 3:an fick jag cerklage in opererat för att hon inte skulle komma förtidigt. Jag är ju äldre nu och ingen vet ju hur detta kommer gå. Är också rädd för att det skall vara något fel på det kommande barnet då riskerna ökar med åldern. Har inte berättat för någon än, av rädsla för vad de skall tycka. Inte ens min sambo vet än. Vet inte hur jag ska säga det, vi har inte planerat att skaffa barn då vi båda tycker att vi är äldre, han har nyss fyllt 40. Tacksam för positiva tankar och ord.

Sv: Är jag för gammal?

ja jag har pratat med honom och han vill inte, så det är lite jobbigt nu. För jag vill även om vi inte planerat detta

om han inte vill då är han dum i huvud! BARNET ÄR EN GAVA! OCH DU, DU ÄR INTE GAMMAL. 

Sv: Är jag för gammal?

Absolut INTE!!!Huvudsaken är att barnet blir älskat och får en kärleksfull och trygg uppväxt med sunda värderingar.Resten är bara vad vi gör det till.Min mamma var 39 när jag föddes 1975 och det var jätteskönt att under hela min uppväxt ha en mamma som har all livserfarenhet att dela med sig av!!! Jag var 37 när jag fick min älskade son i november förra året.All lycka önskar jag dig!!

Sv: Är jag för gammal?

hur går de för dig? Har ni kommit på en lösning?

Sv: Är jag för gammal?

Nej ingen lösning än, jag vill och han inte. skall till mvc på fredag för att prata. Vill veta vad det finns för risker med en graviditet i min ålder och risker för att något är fel på det blivande barnet. Men det lutar åt att jag behåller det om inget är fel.

Sv: Är jag för gammal?

Jag känner att jag vill säga en sak men snälla hata mig inte för det! jag börjar med mitt positiva.. 

Jag tror att d kommer bli en fantastisk mamma till ett till barn då du verkligen bryr dig om detta annars hade du inte brytt dig om att skriva här och åldern har inget att göra med hur mycket man älskar sina barn. så där håller jag med alla till punkt och prickar men nu till mitt beskymmer..

Jag läste vad din man skrev att när barnet sen är 20år så kommer ni vara över 60år.. (visst ett barn kan få lika mycket kärlek av sina föräldrar även om de är gamla men min tanke är då jag själv är ett barn med äldre föräldrar.. min oro över att få begrava mina föräldrar om bara några år. jag är 23 och min pappa är 62 , jag är en mega sladdis. Jag älskar mina föräldrar och dem mig med än något annat och de betyder allt för mig men jag ljuger om jag inte säger att jag hade önskat att de hade varit yngre..

Jag vet att det finns många med yngre föräldrar som säkerligen ocså tänker såhär men jag ville bara säga mina tankar om som sagt jag tvivlar inte på din kärlek till dina barn bara det faktum att när barnet sen är runt 20 att när man sitter med sina vänner och pratar, de frågar men vad gör dina föräldrar nä dom sitter på hemmet eller är begravda :/

Sv: Är jag för gammal?

Hej, ville bara säga att min pappa var 47 när han fick mig och 50 när han fick min lillebror ( dock är mamma lite yngre). Till skillnad från ovanstående åsikt så kan jag tycka att det är positivt med en äldre förälder. Min ppappa har alltid varit väldigt engagerad och verkligen närvarande, jag är hans första barn och det har märkts att min pappa hade gjort saker klart och har kunnat "omfamna" flöräldraskapet fullt ut. Dessutom har jag haft det bättre ställt tack vare att mina föräldrar valde att vänta med barn... Jag själv har fått ett barn nu när jag är  27 och är orolig för den ekonomiska biten då jag och min sambo inte hunnit bygga upp en stabil ekonomisk grund än( inte för att det är det viktigaste men jag ska inte låtsats om att det  inte har betydelse för det har det.) Sen tycker jag att det jättemysigt att min lilla dotter hdr har fått en 74-årig gammal morfar som är superengagerad i henne och vill träffa henne hela tiden ( han är ju pensionär så han har all tid i världen). Pappa är också väldigt pigg för sin ålder så jag tycker inte att man behöver stirra sig blind på åldern:) Så nej, om du kan få barn rent fysiskt så är du inte för gammal! 

Sv: Är jag för gammal?

Nej du är inte för gammal och din sambo är inte heller för gammal! Jag är 42 och fyller 43 i början av nästa år. För ganska precis ett år sedan fick jag ett sent missfall  då var jag alltså 41. Jag och min sambo har inte gett upp hoppet om att vi ska få ett litet kärleksbarn, så vi försöker och tänker att blir det så blir det och då är det och då är det meningen. Min sambo fyller 46 i slutet av augusti. Så han kommer vara pensionär när vårt barn (om det blir något) tar studenten. Vi har pratat om att min bror (som är 10 år yngre än mig) och hans fru (som är 15 år yngre än mig) min sambos systerdotter som snart fyller 30 ska vara "extra" vuxna åt vårt eventuellt blivande barn hela livet så finns de ju där den dag vi blir gamla och gaggiga också.........

När jag träffade min sambo var jag 38 och han 41. Han sa då att han absolut inte vill ha fler barn och att han var för gammal, han har två sedan tidigare som idag är 10 år och 8 år. Sen blev jag sjuk av p-pillren och så pratade vi om alternativa preventivmedel men sen kom det fram att han ändrat sig och inte tyckte att det gjorde något om det blev en liten bebis.

Sv: Är jag för gammal?

Hej igen:) Har funderat en hel del under flera dagar och jag personligen tycker fortfarande inte att man kan bli för gammal! Men det får ju inte heller handla om att det bara är den ena parten som har beslutsamsrätt i "barnverkstan" . Kommer ofta på mig själv med att tänka tex: jag tänker då aldrig göra en abort! De e ju mitt barn! Men pappan då? Han får helt enkelt bara gilla läget och vackert vara med och pröjsa! Som äldre har vi ju faktiskt förmånen att kunna föra vettiga samtal fram och tillbaka! Men som ung så får grabben gilla läget i vad nu än tjejen väljer att göra! En skrämmande tanke, ja visst kan ju killen skydda sig men om kondomen går sönder då? Vi tjejer har alla alternativ och bestämmer precis hur vi vill, är de ok? Hm... 

Sv: Är jag för gammal?

Hann inte skriva klart:) Nä inte lätt alla gånger, men jag hoppas innerligt att ni tillsammans kommer fram till vad som känns rätt för Er! Och som någon skrev i ett annat forum : visheten kommer oftast med åldern:) Själv är jag 43, min man 44, vi har barn sen tidigare på varsitt håll men vill gärna ha 1 gemensamt, han vacklar ibland men jag hoppas och tror att det ger sig :) just nu finns det inget paraply med i bilden. Hans rädsla beror nog mest på det som jag skrev i ett tidigare inlägg, han vill/orkar inte gå igenom en förlust till:( men de vore väl otroligt om vi skulle drabbas SÅ hårt 2ggr på raken? Nä in i verkstan och mys / njut av er härligt mogna ungdom:) kram och lycka till

Inte alls gammal!!

Hej..

Måste bara skriva en rad. Min mamma fick min lillasyster när hon skulle fylla 42år. Jag var 19år när jag blev storastyster och gladare, stoltare syster finns det inte!! Min lillebror var då 15år och vi har aldrig tyckt att det varit ett dåligt val. Hon hade då 15år sedan hon varit gravid & fött senast. Man kanske inte förväntar sig att få syskon i den åldern men samtidigt så har både jag & lillebror fått en sån himla bra upplevelse & kunskap om barn.

Min mamma har spytt & mått riktigt dåligt med alla barn utom med lillasyster då hon inte hade annat än foglossning dom sista veckorna. Idag säger hon att det är de mest underbara som hänt dom & att dom kommer känna å hålla sig unga längre. Var glad åt det liv som växer i dig & kan ju komma som en chock för era barn men samtidigt vilken glädje!!

Min lillasyster var 3 år när hon blev Moster åt våran dotter & dom har super kul tillsammans vilket jag aldrig heller sett som ett problem!

Många styrke kramar!!