40+1

och så passerade vi BF, förväntat er något annat?
Nej, verkligen inte.

Har de senaste 3 dagarna börjat få mer sammandragningar/förvärkar.
Inga smärtsamma, men dem håller i sig betydligt mer och kommer ofta.
Däremot får jag ont av dem när jag sover, då är dem allt annat är sköna.
Jag var hos BM igår och hon sa inget speciellt.
Blodtryck, urin och sf mått var normalt som vanligt.
Hjärtljuden var först "låga", men lite buffande på bebis så vakna h'n.

Blir redan galen på alla sms och samtal, dem började redan i helgen!
"har h'n kommit?"
"Har du känt något ännu?"
"Jag vill ha bebis nu"
"Nu är h'n snart här"

NEJ MEN AFAN!
Jag vet att alla snälla människor menar väl och alla bara är nyfikna.
Men seriöst? Vad tror människor, att jag meddelar alla andra så fort värkarna drar igång?

Min första tanke kommer vara " Uppdatera facebook så alla får veta!".
Eller inte.
Detta är min och sambons upplevelse, vår förlossning, vårt barn.
Jag känner mig hemsk, men jag känner faktiskt så,
att detta är vårt och jag vill inte dela det med någon annan.
Varken föräldrar, syskon, mor&far föräldrar eller vänner.
Jag vill gärna ha allas lyckoönskningar och grattis när vår skatt är här.
Då får alla gärna komma och berätta hur underbar h'n är.

Är det någon annan som känner igen det här, eller är jag bara är kallhjärtat bitch som tycker det är jobbigt när alla tjatar, undrar och vill veta allt.