Ja var ska man börja... Jag sitter i skrivande stund och verkligen funderar på min situation och liv. Jag är gravid med mitt första barn och har alltid haft en förhoppning/önskan om att dela det med personen jag älskar. Pappan till mitt barn lämnade mig alldeles nyss, för att gå tillbaka ....
Idag har jag köpt mina första mammabyxor...HM kan man alltid lita på. :) Blev ett par svarta och ett par beiga i samma modell, underbart skönt att slippa jeans som sitter för hårt om magen. Kikade även på babykläder, oj va svårt det var att låta bli att köpa nåt. Stog ....
mår inte kräkilla men mår illa så det står lite upp en i halsen och jag känner mig sjösjuk....:-) ,men det är det värt men jag måste få gnälla lite ....:-).
Niclas gick precis iväg på en fest några portar bort, fick sms av pappa förut att det är begravning för Casper på torsdag. Bröt ihop totalt efter det och har sen bara hållit allt inom mig nu tills Niclas gick. Jag klarar inte av att höra nånting kränkande eller negativt ....
å då får jag se vad som finns därinne!!! Ska på VUL den 18 juni och jag längtar som en en tok!!! Vill se och höra att det verkligen bor ett litet pyre i min mage!!! Ska bli så mysigt!.
Vi har prickat ÄL, så vi hoppas på att det blir plus i slutet av månaden... Och blir det inget plus nu, så e det bara att fortsätta framåt.. Äter dessutom folsyra nu, för att öka chanserna..En vän till mig, åt det och hon blev gravid, så vi får hoppas att det ....
Ska man har ont/ömma bröst hela graviditeten? Har så ont så jag kan knappt sova på sidan eller magen, jobbigt, jag hatar att sova på rygg, kan inte somna då.. Har inte varit här på ett tag, har flyttat till huset nu och har än inget internet, är på jobb nu och ....