Förvirrad

Hej!

Jag är en tjej som snart fyller 21, bor tillsammans med min sambo som snart blir 29. Han har två döttrar sedan tidigare (9&10 år) som bor hos oss varannan vecka. Vi har pratat en del om barn, han menar att han inte vill ha barn just nu, men senare längre fram eftersom hans egna börjar nu bli så stora. I sommar har vi varit tillsammans i 3 år. Jag har sedan jag var 12-13 år längtat efter att bli mamma. Det är min största dröm i mitt liv. Jag vill så gärna. Hans döttrar är jättefina, men det blir ändå han som får all uppmäksamhet och kärlek från dem, oavsett hur mycket jag försöker. De kommer aldrig att bli mina barn. Det gör min vilja att få ett eget barn ännu större. Jag känner att jag sitter i en sits där jag inte alls vet vad jag ska göra. Jag vill ha barn, mer än någonting annat. Jag vill att få bli en riktig familj. Jag har väldigt många vänner som får barn nu. 

Är det någon som varit med om liknande? Någon som har något tips? Vad ska man göra.. 

Sv: Förvirrad

Hej Smulan! 

Jag har inte varit i riktigt samma sits som du... men min sambo (varit tillsammans i snart 4 år) ville inte heller först... Jag ville så gärna ha ett barn till (jag har en dotter sedan innan, hon blir 8 i år) 

Varje gång jag tog upp det, ibland gråtandes för att jag så gärna ville ha ett till, så fick jag svaret "jag vill inte ha barn just nu... kanske senare" i princip... och det svaret gjorde otroligt ont! Detta pågick ganska länge... tills han till slut sa "ja men till sommaren, ska vi bestämma att vi börjar försöka till sommaren"? och jag blev jättelycklig för detta... 

Men sommaren kom, och nej då! Han började dra sig ur... "vi kan ju vänta tills i jul".. men då tog mina känslor över.. jag älskar honom och min dotter mer än något annat, men då sa jag faktiskt till honom att jag vet inte om jag kan fortsätta i den här relationen, när du inte vill ha ett barn till.. 

det gick några månader till och till slut gick han med på att ta ut spirlalen och prova, se om de blir någon bebis.. 

Jag säger absolut inte att du ska ge honom ett ultimatum!! Jag ville bara berätta hur det var för mig... och hoppas du kan finna nån tröst i alls att jag vet hur du känner de :( de är jätte jobbigt.. :/

Jag blev iallafall gravid, men vi fick missfall i vecka 7... Han grät mer än mig tror jag.. vilket var ett stort tecken på att han faktiskt ville detta! Vi blev gravida nästan direkt... och missfall igen, i vecka 2 :/ 

Så nu sitter jag här ganska psykiskt förstörd jag med.. så du är inte ensam :) Många kramar, jag hoppas de löser sig för er och att du får ditt lilla mirakel till slut! :)

MalinTerese

Sv: Förvirrad

Andra missfallet i vecka 12, skulle de stå... inte i vecka 2 :P

Sv: Förvirrad

Du är bara 21 år. Du har många år på dig att skaffa barn! :) Vänta in honom, och när det känns rätt för er BÅDA. Det är ingen brådska. Nämn din längtan emellanåt, men pressa honom inte. Det är nog det bästa du kan göra. Att "tjata" kan också få motsatt effekt. Lycka till!

Sv: Förvirrad

Hej Smulan!

Jag kan inte säga att jag riktigt har varit i din situation men två av mina ex har barn sen tidigare och jag gjorde klart från början med bägge två att jag skulle behandla hans barn som mina egna och hjälpa dem på alla sätt jag kunde men att jag ville veta om han vill ha fler barn eller inte och att om de inte vill det så är det ingen idé att fortsätta relationen. I dagsläget är jag snart 22 år men har sen jag var 11 år längtat och vetat att jag vill ha barn och som sagt har jag gjort klart att jag på inga villkor skulle strunta i att ha egna barn.

Om jag vore du skulle jag helt enkelt ta reda på om han vill ha barn eller inte, oavsett det är nu eller senare men att han åtminstone VET att han VILL. Det kanske låter lite känslokallt det jag säger nu men jag tänkte inte "slösa" bort min tid på en relation som inte skulle resultera i något :)

Lycka till och hör gärna av dig om du vill prata :)