Kidsen

Hej!

Jag tänkte att nu när förlossningarna byter av varandra så kan vi skriva några rader här om hur det gick tex:

*Pojke/Flicka, namn, längd och vikt

*BF +/- dagar

*Om det startade med vattenavgång eller värkar

*Hur lång tid det tog

*Hur det gick till och om ni är nöjda med förlossningen

Kommer ni på något mer att skriva så skriv :)

 

 

12 år sedan ´

Sv: Kidsen

Min lillprins anlände 11 dagar för tidigt. Är ännu på bb och åker troligen hem under dagen. Kan skriva mer utförligt då. Föddes i tisdags.

12 år sedan ´

Sv: Kidsen

Flickan Molly kom till världen den 4 Februari 11dagar före BF med värkar som startade spontant 04.00 med 5-6minuters mellanrum, åkte ganska snabbt in då de är en bli att åka så blev inskriven 05.30 och var redan då 6cm öppen. Började med en varm go dusch men ville snabbt få bedövning och kom överrens med BM om spinalbedövning och lustgas så hon kände efter (minns inte tider) och var då 7-8cm öppen redan jag får direkt byta till förlossningssalen och börjar med lustgas och bm ringer ner narkosen. Under tiden han är på ingång vilket är väldigt snart så börjar de bli mera tryck i värkarna så när narkosen står i dörren säger bm hon måste känna en gång till och tittar sen på mej och säger - Du malin du är redan fullt öppen du har bara en liten liten kant kvar som jag ska hjälpa dej mej sen är du fit fore fight så de blir inte någon spinalbedövning för dej. Kl 08.50 startar krystvärkarna och 09.07 är älskade Molly i våran värld.

 

De va fl de, tyvärr sluta de inte där.. :( Moderkakan ville inte släppa så fort som vi ville utan lossnar efter ca 30minuter och när den väl kommer ut så undersöker BM denna och ser den är väldigt klyftig och kan inte bedömma den alls utan för överlåta detta till en läkare. Undertiden de kollar där säger jag att de känns som jag har något kvar och Bm säger vsg att krysta om de känns så, ut FORSAR det blod i mängder, fort är de en läkare som kommer in som jag träffat tidigare som grattar oss till Molly och sätter sig för att kolla då igen vill jag krysta och gör om samma sak det FORSAR ut blod igen jag hör bara hur läkaren säger att det blir operation och min sambo får ta Molly en BM säger till han att vi kommer snart, där sticker alla på en gång och där sitter han kvar själv med en färsk bebis och vet inget. Usch lider med min älskling. Efter att jag vaknat upp får jag reda på att moderkakan fanns kvar i bitar och inne på förlossningssalen blev jag av uppskattat 1.7L blod och tills dom fick stopp på allt vart det sammanlagt 3.3L de är skrämmande nu när man tänker på det hur illa de kunnat slutat nu är jag hemma efter 4enheter blod extra med massa extra järn och en tillbakavända till BB 3 nätter då jag åkte på en infektion efter allt detta.

 

Nu är jag seg i kroppen och i bollen men Molly kom ut med dunderfart frisk och pigg 11dagar före BF 52cm lång 3790g 37cm i huvudomfång och helt perfekt.

12 år sedan ´

Sv: Kidsen

Våran lilla kille kom den 8 februari på 39+0, exakt en vecka frör tidigt :)

Det startade på morgonen den 7 februari med värkar, vaknade ca kl 8 av värkar, som kom med 7 minuters mellanrum. det fortsatte av och till under dagen.  Jag ställde mig och bakae kanelbullar (?!) haha, såg på film mm. Runt kl 6 började de bli mer smärtsamma och regelbundna, med ca 3 minuter emellan. Ringde då förlossningen, som hade fullt! snacka om panik. De sa att jag skulle försöka hålla ut lite längre hemma. Men nu gick det undan, bara nån halvtimme senare var det 2 minuter mellan värkarna, och mkt mer smärtsamma, trots varm dusch mm! Ringde in igen, och de sa att vi skulle åka in. 

kom in till förlossningen kl 20.30, blev uppkopplad til CTG kurva, där allt såg bra ut, och de sa att jag hade ett väldigt bra och effektivt värkarbete. hade ganska ont, och skakade i hela kroppen, dels av smärtan, men också för att jag spände mig. var då öppen 3 cm.  Tog ett varmt bad som hjälpte mig att slappna av, men värkarna var fortfarande lika smärtsamma. 

Tog mig upp ur badet, och detta var den jpobbigaste biten av förlossningen, fortfarande bara öppen 3 cm, men hade ONT! Fick veta att jag inte kunde få en epidural elle rliknande pga. min blödningssjukdom (blödet lätt och mycket, mitt blod koagulerar inte som det ska) Fick börja med lustgas. Var uppe och gick lite med gåstolen för att få honom att tränga ner. Efter nå timme får jag en morfinliknande spruta som ger bra effekt. vcärkarna gör lika ont, men går lite längre emellan, och kan slappna av mer emellan dem. Nästa gång hon kollar är jag öppen 7 cm!

Sjukt besviken på lustgasen var jagm tyckte inte den hjälpte alls, enda positiva var ju att man blir lite lullig, så tiden kändes inte så lång. min sambo var ett helt underbart stöd, tacka gud för att han var där! är öppen 9 cm, har en kant som inte vill försvinna,känner ändå att jag vill börja trycka på. BM ger mig en spruta som verkar avsvällande, och kanten försvinner äntligen! tack och lov, nu får jag börja krysta!  krystvärkarna har en sån enorm kraft, och de är med skräckblandad förtjusning jag tar varje krystvärk! Det gör ju så ont, men nu ska jag snart få träffa min son! :)

jag krystar i ca 45 minuter. krystar och krystar, Vår BM är helt fantastisk, min sambo med! Till slut är huvudet halvvägs ute. Nästa värk är hela huvudet ute, sen känns det som om en stor propp släpper, och sen är hela han ute. Han skriker från första stund, och tårarna bara rinner för mig. är så glad att han är ute. De lägger hans lilla varma, nakna kropp på min mage, och jag känner mig lyckligast i världen. 

Tyvärr blev lyckan inte så långvarig. efter att moderkakan kom ut började jag blöda. De sa att min livmoder inte kunde dra ihop sig eftersom den var full med blod, och de var tvungna att försöka få ut det. Den smärtan var värre än att föda barn tyvärr. De både tryckte utanpå magen, och gick in underifrån med en massa instrument, och man är redan ganska öm efter att ha fött barn... Plötsligt var hela rummet fullt av läkare, och jag får åka ner på operation. 

slutet gott allting gott iaf! Operationen gick bra, vet inte hur mycket blod jag förlorade, men det var en hel del, fick flera enheter blod efteråt.  Hade så lågt blodvärde så ja inte kunde stå på benen, kunde inte byta blöja på min lilla prins, kändes hemskt :(

men nu börjar jag bli återställd! Blodvärdet har gått upp något, och den värsta svullnaden har lagt sig i underlivet (de sa att jag vare extremt svullen, de hade ju vart och pillat en hel del...) vi är hemma från BB, och lilleman växer bra :)

så i korta drag

* det blev en pojke (vilket vi visste visserligen) han ska heta Oliver!
   han föddes den 8 februari kl 05.16

* han vägde 3634 g, och var 50 cm lång! <3

*han föddes på BF-7,  alltså v. 39+0

*det började med värkar. från värkarnas början till att han föddes tog det ca 21 timmar. från att vi kom till BB till han föddes tog det ca. 9 timmar.

* själva förlossningen gick ju jättebra, och jag är nöjd! Vår barnmorska var helt underbar!

 

Kul att läsa andras förlossningsberättelser! :)

12 år sedan ´

Sv: Kidsen

Den 18:e januari kl 19 började jag få rejäla förvärkar. Dom gick inte att klocka så tänkte direkt att det är bara kroppen som förbereder sig! Vid 23 börjar dom göra ondare men går fortfarande inte att klocka. Ringer in till förlossningen och frågar vad der kan vara. Dom tror att det bara är vanliga förvärkar så dom ber mig ta två Alvedon och lägga mig och vila med vetekudden. Han bara lägga på och ta två Alvedon sen är det verkligen som att det smäller till så gör det olidligt ont och det kommer ofta! Så ringer dit igen ! Dom ber mig att komma in. 00.00 åker vi mot Falun. Får bara ondare och ondare. När vi till slut passerat Mora så börjar det trycka på. Så då bestämmer vi oss för att ringa ambulansen som möter oss! Strax innan Rättvik hoppar jag över till ambulansen! 02.15 är vi inne på förlossningen dom undersöker mig och jag är helt öppen och vattnet går samtidigt som hon undersöker. 02:52 är min andra lilla prins ute. I vecka 34+4 kom han och vägde 2960g och var 47cm lång. Det tog alltså ca 4 timmar då jag räknar från att det verkligen började =) Är helt chockad över hur fort det gick och han kom ut såpass tidigt!! Men idag är han en månad och äter o mår bra :)

12 år sedan ´

Sv: Kidsen

Jag fick min Lucas fredagen den 10/2-12.. Han var 47 cm lång och vägde 2825g. Han föddes i v 35+4.  Allt började på måndagen med slempropp sen värkar hela dagen. Åkte in på kvällen då det vart alldeles för jobbigt och var då öppen 3 cm. Sen tog allt väldigt lång tid och de gick inte framåt. Fick antibiotika då de va alldeles för tidigt och jag blev jätte sjuk utav de! Blev senare stoppad med bricanyl, morfin och sömnmedel då kroppen inte skulle klarat av en förlossning. Dagarna efter var långa och smärtsamma med mycket värkar men liten framgång. Överfullt på förlossningen och vart uppskjuten hela tiden. På fredagen togs de hål på hinnorna. Sen gick allt väldigt fort och jag hann knappt få Eda. På 30 min gick jag från 4 cm till helt öppen. Sen kom min prins 16.34. Det var smärtsamt men min man coachade mig så bra! Utan honom skulle jag  inte klarat de! Jag har tydligen en väldigt stark livmoder och är en hejare på att föda barn. Och om jag ska ha fler barn ska jag inte vänta med att åka in till förlossningen. Sen efter förlossningen låg min lilla Lucas på mitt bröst och sa inte ett ljud bara tittade sig omkring och var så nöjd. Jag blev sen jätte sjuk efter förlossningen och gick ner över 11 kg på 4 dagar. Min kropp bara skakade och jag fick inte i mig näring och hela kroppen gjorde ont. Jag fick två omgångar med antibiotika som min kropp inte alls klarade av. Det gick så långt att tillochmed läkarna vart oroliga då inget funkade och dom var tvungna att ge mig morfin för att få min kropp att slappna av och sluta göra ont. Dom tog alla prover som gick att ta, en halvliter blod typ. Det kändes som att jag skulle dö, de kändes som om kroppen gav upp. Hara aldrig vart så rädd och gråter bara av att tänka på de. Att gå igenom allt utan att få leva med min son, de är oförklarligt hur ont de gjorde i hjärtat. Jag mår idag bättre, men inte bra. Jag måste få i mig näring och socker hela tiden. Så fort kroppen inte får tillräckligt så börjar jag må dåligt igen och jag blir rädd. Det enda positiva är att Lucas mår jätte bra och inga fler besök på neonatalen behövs ! Han går upp som han ska och guldotsvärdet har gått ner. Han är en jätte snäll bebis som bara piper när han är hungrig och man är för långsam när man byter blöja! :p jag älskar honom så! 

12 år sedan ´

Sv: Kidsen

Den 17/2 kl 01.24 föddes vår lille Henry! Han vägde 3845g och var 51 cm lång. Jag gick över 13 dagar så han var VÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄLDIGT efterlängtad när värkarna väl satte igång.

Förlossningen gick bra, bättre än mina farhågor, och tog 8 timmar från inskrivningen. Mina värkar började dock natten innan han föddes men dog ut efter fyra timmar så när de väl satte igång igen (12 timmar innan han föddes) så trodde jag att det skulle stanna av igen. Hela vägen till förlossningen väntade jag på att det skulle stanna av och när jag väl blev undersökt så blev jag och min sambo väldigt förvånande över att jag var öppen 4 cm, eftersom vi va inställda på att få åka hem igen. Men det känndes såååå skönt att veta att vi inte skulle behöva åke hem utan en bebis!!! Början av förlossningen gick väldigt bra och jag hade inte alls så ont, men efter några timmar blev det väldigt intensivt vilket epidralen löste. Själva krystningen gick bra och efter 35 min så kom han äntligen ut :)

Måste säga att jag tycker att det va väldigt häftig och fantastisk upplevelse. Vilket jag innan hade svårt att förstå när andra sa. Visst det va väldigt jobbigt, intensivt och gjorde väldigt ont men ändå så underbart!

Vi mår iaf väldigt bra och njuter! Men det är en rejäl omställning med alla nya rutiner. 

12 år sedan ´

Sv: Kidsen

Oj vilken resa detta har varit. Vi har nästan lyckats landa här hemma.

Värkarna startade kl 06.00 16/2 precis en vecka före BF.

Försökte klocka värkarna samtidigt som jag gav sonen frukost vilket inte gick så bra. Insåg ganska snabbt att det var tätt mellan värkarna. Åkte in klockan 08,30 och var öppen 6cm och huvudet var där. Jag ville verkligen ha EDA då jag varit så nervös inför denna förlossning. Antar att det är för att man vet vad som komma skall. Eftersom jag var så öppen redan kallade de på narkosen så han var där då de tog hål på hinnorna. Fick spinalen som tog lite sisådär. Jag kände väldigt mycket av smärtan men fick kombinera med lustgas. Efter 3 krystvärkar var stora Noomi hos oss 3980g och 50cm.

Sedan började äventyret!

Noomi har en läpp, käk, gomspalt.

Hon är nu 16 dagar och detta är första dagen som vi inte är på olika sjukhus för kontroller.

Nu hoppas vi på att få landa här hemma och rå om varrandra i familjen.

12 år sedan ´

Sv: Kidsen

Den 20/2 kl 05.13 så kom våran lille kille Liam. Han var 49 cm lång och vägde 3350 gram. Var beräknad till den 19/2 så vi gick över fem timmar :)

Började med att jag fick värkar vid 20.30 och vid 23 gick vattnet. När vi kom in till förlossningen vid 23.50 var jag öppen 5-6 cm och vid 01.30 var jag öppen 8 cm.

Började med ett bad men satt inte där så länge... efter en kanske en kvart i badet fick jag lustgas. Sen så blev det olika ställningar i sängen. Tog även kvaddlar men tycker inte att det hjälpte så mycket. Lustgasen var min vän :) Förlossningen är lite dimmig fram till att han är född, så min sambo har fått fylla i mina minnesluckor.

BM sa det att för att vara först föderska så gick det väldigt snabbt och smidigt. Visst det gjorde ont men det får det göra för nu är våran prins här <3

12 år sedan ´

Sv: Kidsen

Jag fick min fina son 13 Februari BF + 10.

Jag har en förlossningsberättelse på min blogg som ni får läsa om ni vill =) www.youneedahero.blogg.se

Hoppas alla mammor och bebisar mår bra!