Du är inte ensam! Ibörjan drömde jag i stort sett varje natt att min sambo var otrogen. Skitjobbigt! Kunde tro ibland att han träffa andra också.. att han ljög om vart han skulle osv men i verkligheten så var det inte alls så. Jag tror att det kan va nåt knas med hormonerna eller nåt =P Försökt att tänk på att han älskar dig, ni ska ha barn ihop osv. Försök att vara hem honom å mys, få bekräftat att fan nee han älskar mig å ingen annan. Om det blir för jobbigt eller att du känner att det går ut över honom så prata men honom. Jag tror innerligt att du inte har nåt att oroa dig över! Du ska se att det går över med tiden =) kram!

Det är normalt att få dessa känslor som gravid. vet itne riktigt varför. men läste det på en sida.

jag var inte så jätte svartsjuk, men det var nog för att min pojkvän visar så tydligt att det bara är ajg som gäller.

o sen när han åkt iväg nån helg o jag kännt dessa känslor komma så har jag låtit mig själv att gråta o vara svartsjuk, så länge ajg höll det mellan mina 4 väggar, o inte börja bråka med honom.

Lycka till.

ps. jag ahr itne psykist haft en bra graviditet hittils. väntar fortfarande på persiko hyn o den gyllene ut strålningen

jag går igenom precis samma sak. men jag tänker mest att min kille är bara med mig för att jag är gravid, för han känner sig dum att lämna mig, men egentligen vill han inte vara med mig. att han vill gå tillbaks till sitt ex osv. massa sådant tänker jag på. och jag blir jätte deppad och ledsen. egentligen så tror jag inte att det är så. men dessa tankar och känslor poppar upp till och från ändå. en promenad brukar hjälpa mig, känns som man får huvudet rensa, eller en varmdusch. eller helt enkelkt grina bort känslorna :P känns super löjligt, men det känns bättre sen =).

Jag har gått igenom exakt samma sak otroligt mkt svartsjuka, men de blev bättre nu när ja gått längre men ibland kan ja få någon svartsjuke impuls eller vad man ska kalla det. det sitter kvar än i allafall ibland o jag e i veka 37+6 och jag har aldrig vart svartsjuk innan eller nått.. Så det e normalt du behöver inte vara orolig, hoppas detblir bättre för dig med tiden <3 kram