Kära du!
Vet din sambo om hur du känner?
Har du försökt ta första steget?
Jag är rätt glad över att det är bådas sexlöst som försvunnit nu på slutet... Så jag kan inte tänka mig hur det känns :(

vi hade sex 3 ggr på 9 månader så de behöver du inte va :P hade foglossning så jag va inte så sugen o han tänkte bara på bebisen hahah prata me din man om de

Vad tråkigt att du är ledsen och att ditt självförtroende blir påverkat av det att ni inte har sex. Har du frågat honom om varför han inte är så sugen? För att även om det inte blir mycket mer sex av frågan så vet du ju vad det bero på :) Och antagligen är det inte dig det beror på utan graviditeten eller något annat såsom stress på jobbet eller andra vardagliga ting.

Min sambo är nog lika ledsen som du då jag inte alls är sugen, klart att det påverkar förhållandet om man inte har sex, men det är bara en tillfällig grej :D Hoppas det löser sig. Kram

När vi väntade första barnet slutade vi ha sex vid ungefär vecka 28... Jag fick ont i magen den gången och att magen blev stenhård! Då blev han rädd för att skada bebis i magen!! Det hjälpte inte att förklara att det inte gör det att man kan prova igen!! Men icke!!

Prata med varann, vet du varför han inte vill?

Det ær många mæn som ær rædda før att "træffa eller skada" bebisen dær inne i magen-- Tænk ut ett sætt att ta upp det med honom på ett sætt som kænns behagligt før dig! Det beror helt sækert inte på dig, utan han kanske ær rædd før den stora magen, och om du inte tagit initiativ heller kanske han inte vågar heller om han tror du har ont osv, Lycka till! Kramar

Jag skrev ett inlägg för någon vecka sedan oxå om samma sak, jag har verkligen berättat hur jag känner, hur jag skulle vilja att det skulle vara och vi har pratat om vad som skulle kunna vara "ivägen" men ingenting kommer fram.
Jag känner att jag verkligen har försökt med ALLT, jag vill ju inte ta upp det för ofta heller, för då kan det bli för krävande och som ett tvång, det vill jag ju inte!
Vet ärligt inte vad jag ska göra, mår verkligen så fruktansvärt dåligt av det...
Gråter mig till sömns ofta, känner mig ledsen konstant och på senare tid har jag varit så lättirriterad på honom, känns som att det beror på vår situation. Vet inte hur jag ska få honom att förstå heller för har verkligen varit ärlig och sagt hur jag känner och vad jag behöver! Har försökt ta en massa initiativ på en massa olika vis, men ingenting fungerar, säger tillomed rakt ut ibland att jag är sexsugen, men blir nekad om och om och om igen....
Usch jag går under snart :'(