Hej! Jag är i v 16+0 och jag känner igen mig i det du skriver. Fruktansvärt jobbigt! Jag går och väntar på en radikal vändning.

Ja, jag blir helt nervös..orolig för grav depp ..haha man hittar då något nytt att oroa sig var dag! Men jag tror det hör till..är ju så mycket som hände i kroppen..får så dåligt samvete när jag blir så arg..Jag är 17+0 idag så exakt en vecka mellan oss :)

Jag ær i samma vecka och likadan.. Helt hoppløst.

Jag grät rätt mycket mellan v. 16-18 blev inte arg men allt kändes upp och ner. :) Men sen släppte det. Nu redan i v.12 denna gång är jag gråtmild, känslosam och lättirriterad dessutom. (till saken hör att jag i vanliga fall inte är den som gråter och pendlar i humöret)

Men allt det går ju över tack och lov. :)

Jobbigt så in i h.... men känns samtidigt skönt att veta att man inte är ensam och även skönt att kunna skriva av sig :) Som du säger modernfamily så är det mycket som händer i kroppen. Jag går även och oroar mig mycket då jag inte varit på ultraljud än. Förhoppningsvis lägger det sig för oss snart:)