wantafamily

4 wantafamily

9515 visningar

har jag rätt att vara trött? vecka 22

Jag är mitt i graviditeten och känner mig helt utmattad, och har jättedåligt samvete över det. Jag jobbar inte utan pluggar på distans så sambon tycker att jag kan ta mig tid att vila en stund mitt på dagen, vilket jag inte säger emot. Men saken är den att, den stunden räcker inte på långa vägar. Jag har senaste månaden haft svårt att sova pga foglossning, samt att sonen aldrig nånsin vaknar senare än 5 på morgonen, men när nu även graviditets-tröttheten är värre än nånsin så känner jag mig som en zombie. Jag orkar inte plugga hela dagen, orkar knappt göra nånting annat heller, utan måste sova ett antal timmar, men enligt sambon är jag då bara lat. "Sov på nätterna istället" säger han bara, och jag får då dåligt samvete. Jag håller ju visserligen med honom om att vi faktiskt har våran son på förskolan just för att jag ska kunna plugga på dagarna, inte sova - men hur ska jag orka?! Och har han rätt, är jag bara lat? Är tröttheten under graviditeten "inget att skylla på" för att få lägga mig och sova? 

1699 Svar (äldsta svaret först)
  • 1

    Ullko

    5 Ullko

    Sova på nätterna.. Tss.. De är enda tiden på dygnet jag inte kan sova. Kan sova i soffan jättebra på dagen men på natten i sängen vrider och vänder jag mig. De är inte konstigt att du är trött t.ex på dagen om du sover dåligt på natten. Sen går de där i perioder, jag haft veckor då jag inte gjort annat än sovit och vissa veckor har jag haft dunderenergi. Eftersom de dära männen aldrig kommer kunna vara gravida så kommer de hellre aldrig förstå vad som händer i våra kroppar. Han kan tycka du är lat, men du vet bättre att det inte handlar om det
  • 2

    Meduzzza

    5 Meduzzza

    Blir vansinng på sånt. Hade själv en jättetuff graviditet med värk och illamående från vecka 7 fram tills jag födde. Den konstanta tröttheten va ett faktum för mig och jag behövde sova massor för att överhuvudtaget orka med att existera. Har en dotter på 11 som tur nog är rätt självgående och förstod att jag behövde vila mitt på dagen. Men som sagt, jag blir ledsen/vansinnig när jag hör om pojkvännet/män som inte verkar ha någon förståelse alls.... Klart du har rätt att va trött! Kram
  • Jag är visserligen i v 35, och minns inte hur det var i v 22 men det spelar ingen roll hur det var för mig då, det är ju hur du upplever dituationen just nu som är viktig! Jag vaknar i alla fall massa gången på nätterna (hungrig, kissnödig, dottern drömmer mardrömmar/skriker av nån anna anledning mm). Jag sover massor även på dagarna, annars orkar jag ingenting.

    Jag tycker att du ska prata med din BM, och sen föröska få med dig din sambo till BM igen, och ta upp det igen då, så att han får höra från någon som jobbar med det att det är okej att vara trött. Du behöver få vila! Din kropp säger ju det. Det handlar inte om att vara lat. (Och om han vill använda det ordet så låt honom göra det då. Säg "Om du tror att jag är lat så får du väl tro det, men det handlar om att jag faktiskt inte orkar och det är många kvinnor som upplever samma sak".

    Jag vet inte heller riktigt hur man ska bemöta det....

    HAr du kollar ditt järn (och B12 och D?)