Mer i kategorin Gravid |

GBS och gravid

GBS under graviditeten kan medföra risker för fostretGBS står för grupp-B streptokocker, vilket är en bakterie som finns naturligt i tarmfloran hos människor.  Ibland kan dock bakterien överföras från  tarm till urinvägar eller vagina. Dette leder oftast inte till några problem, men ibland kan man utveckla urinvägsinfektion eller infektion i livmodern efter förlossningen och i värsta fall blodförgiftning (sepsis).

Smittan kan spridas till fostret eller till det nyfödda barnet. Risken att barnet skall bli allvarligt sjukt är större om man föder för tidigt då immunförsvaret är mindre utvecklat hos för tidigt födda, och därför får alla som föder barn före graviditetsvecka 37 antibiotika. Antibiotika behöver däremot inte ges till kvinnor som föder med planerat kejsarsnitt eftersom de flesta bebisar smittas när de passerar genom förlossningskanalen.

Symptom

I de fall som GBS ger symptom hos den gravida kvinnan yttrar det sig oftast som urinvägsinfektion med frekvent urinering och sveda vid urineringen. Om du misstänker urinvägsinfektion bör du kontakta din barnmorska. I handeln finns även hemtester som kan hjälpa dig avgöra om du har en urinvägsinfektion eller inte.

Bland de svårare sjukdomsbilderna som kan uppstå hos bebsien ingår lunginflamation, blodförgiftning och hjärnhinneinflamation.

Antibiotika ges i följande fall:

Rekommenderat

Så farligt är coronoaviruset för gravida

Så farligt är coronoaviruset för gravida

För mer info och senaste nytt om Corona-viruset, besök vår temasajt om COVID-19. Uppdatering 200227: Epedemin orsakad av det nya coronaviruset (SARS-CoV-19) fortsätter och smitta har bekräftats i ett stort antal länder, men omfattande utbrott har hittills konstaterats endast i Kina, Sydkorea och Italien. Situationen i Kina verkar ha stabiliserats med en ... 3

Det finns 12 kommentarer till denna artikel

    sports authority jersey discount merchandise
    Hannis

    5 Hannis

    Jag fick en tyst urinvägsinf med dotter vilket behandlandes. Senare i grav fick jag veta att jag hade GBS. Jag fick antibiotika både vid urinvägsinf och senar under förlossningen. Hon föddes frisk och fick inget men. Nu med andra barnet har jag också GBS, känner mig inte orolig då jag vet att det gick bra förra gången, men vet även att det finns vissa risker med det. Dock vill inte BM påstå att det är någon stor risk med GBS och att det är mkt vanligare än vi tror! Håller mina tummar att allt går bra igen. :)  

    Jag har länge väntat på att det ska tas upp i en artikel som denna då det e lite vanligt.
    av vad ja har fått höra, men jag tyck mest de framstår som nått "så farligt".

    Jag hade detta då jag väntade min son som föddes 2011.
    jag hade otroliga problem av detta och kunde inte gå pga smärtor in mot vecka 30.
    lämna odlingar konstant och fick behandling titt som tätt- idag kan ja känna av de ibland.
    Sonen har problem/fel med urinvägarna/njurar och fått massa olika infektioner som skadat, det KAN kanske vara detta GBS som orsakade det då han låg i magen eller föddes 
    men det vet vi inte.

    Det är inte många som vet vad detta är och dom flesta blir livrädda om dom har det.
     

    Kram whimwhatwho (http://shapeful.vimedbarn.se)

    När jag var i vecka 20 med mina tvillingar fick jag värkar. Jag ringde förlossningen som sa att jag skulle ta två alvedon och gå och lägga mig. När jag klev ur sängen på morgonen hängde fosterhinnan ner så att jag kunde känna den med fingret. Efter en veckars kämpande med absolut sängläge i lutning var jag på väg att få sepsis och jag och min man blev tvugna att fatta beslut om att föda våra fina små barn med vetskap om att ingen kunde rädda dem.
    Det som orsakade att förlossning satte igång var GBS och den är anledningen till att vi idag måste gå till kyrkogården för att hälsa på två av våra barn. Med detta vill jag bara säga, visst se inte skräck i allt - men ta saker på allvar och förlita er på er egna oro och åk direkt till förlossningen om ni känner att något är fel.
    Jag vill också tillägga att jag har fått två barn sedan dess varav jag höll på att förlora ytterligare ett p g a GBS. Jag känner inte alls att jag har urinvägsinfektion förrän den är långt framskriden och då kan jag känna att det molar lite i livmodern, det är allt. Därför testar man mig regelbundet numera och sätter in antibiotika när det behövs.

    När jag var i vecka 20 med mina tvillingar fick jag värkar. Jag ringde förlossningen som sa att jag skulle ta två alvedon och gå och lägga mig. När jag klev ur sängen på morgonen hängde fosterhinnan ner så att jag kunde känna den med fingret. Efter en veckars kämpande med absolut sängläge i lutning var jag på väg att få sepsis och jag och min man blev tvugna att fatta beslut om att föda våra fina små barn med vetskap om att ingen kunde rädda dem.
    Det som orsakade att förlossning satte igång var GBS och den är anledningen till att vi idag måste gå till kyrkogården för att hälsa på två av våra barn. Med detta vill jag bara säga, visst se inte skräck i allt - men ta saker på allvar och förlita er på er egna oro och åk direkt till förlossningen om ni känner att något är fel.
    Jag vill också tillägga att jag har fått två barn sedan dess varav jag höll på att förlora ytterligare ett p g a GBS. Jag känner inte alls att jag har urinvägsinfektion förrän den är långt framskriden och då kan jag känna att det molar lite i livmodern, det är allt. Därför testar man mig regelbundet numera och sätter in antibiotika när det behövs.

    Jo, tillägg, igångsättningen funkade inte, så det blev akutsnitt (alltså inte urakut), alltså föddes hon inte vaginalt, men han ju komma en bit ner, vilket hon måste blivit smittad av då...

    Ja trodde ja hade urinvägsinfektion typ 2 mån innan, alltså i mån 7 typ. Då visade testet att ja hade en jätteliten mängd GBS, och att ja skulle få antibiotika vid förlossningen bara, inget mer med de. Mitt vatten gick först och då vid kontrollen sa de att ja var tvungen att bli igångsatt ett dygn efter (istället för 3) då infektionsrisken är så stor vid GBS, och det hade an inte fått info om innan, så då blev man rätt chockad! Min dotter visade symtom 1 dygn efter hon föddes, och fick gå på antibiotica i 10 dagar vilket inte var kul. Antagligen pga det fick hon bakterie (som kan försvinna eller ha kvar hela livet, de vet inte, glömmer hela tiden av beteckningen) som gör att hon är resistent till en del vanliga antibiotika, så när hon fick urinvägsinfektion vid 3 mån kunde hon inte få enkel antib. via munnen, utan fick då via kateter i handen igen... Så kan det gå också... kan vara bra att veta. Hon är som tur är en superglad tjej och ett riktigt A-barn ;)

    Jag hade gbs men bara ett av många många urinprov visade det. Skulle få dropp vid förlossningen men hann inte för det gick så snabbt. Dottern fick ingen infektion men de kollade upp henne lite noggrannare. Hade gbs med första barnet också men då fick jag veta det först 1½ vecka efter förlossningen.

    Jag hade GBS, utan några andra symptom än höga äggvitevärden.

    Jag fick antibiotika intravenöst under förlossningen, några ggr i timmen. Och dottern fick intravenöst när hon föddes, i förebyggande syfte (jag födde vaginalt) och båda är fullt friska idag och ingenting som påverkat oss =)

    Min dotter hade den infektionen när hon föddes, jag själv är frisk, men hon föddes med ett urakut snitt... Så hon hade redan den bakterien i blodet innan hon var ute.. Förstår inte varför hon fick det... Hon är 15 mån idag och ingen läkare kan förklara varför hon fick det.... Jag är gravid igen och hoppas på en vaginal förlossning, kommer få antibiotika under förlossningen så hoppas verkligen bebisen föds frisk!!

Skriv en kommentar


För att visa att detta meddelande inte autogenererat, ange vilka bokstäver som visas

Går det inte att läsa? Klicka här för att byta.