Mer i kategorin Läsarberättelser

Funderingar inför förlossningen

Förlossningen börjar närma sig för Lollipop. Nu förbereder hon sig och undrar över det som skall komma.

Nu sitter man här i väntans tider på att det ska ske någon form av förändring i kroppen så att det ska kännas att det är en förlossning på gång. Jag har fått förvärkar sedan en tid tillbaka ca 4 veckor, och sammandragningar har jag haft sedan 5:e månaden nu är de betydligt kraftigare och håller i sig längre.

Jag som i vanliga fall är en väldigt lugn människa känner mig också väldigt lugn inför förlossningen. Jag vet ju inte vad det är jag ska vänta mig utav den, mer än att det säkert kommer att göra ont. Smärta har aldrig skrämt mig då jag har en ganska hög smärtgräns.

Tycker dock inte om mensvärk och förvärkarna känns lite lik den. Jag har ingen som helst aning om vilken sorts bedövning jag skulle vilja ha under förlossningen. Jag var inne på 'sterila kvaddlar', men min stora syster avrådde mig från dem då det inte hjälpte henne. Men vem vet det kanske hjälper mig hihi. Det enda som jag är säker på att jag vill ha är lustgas, vilket jag heller aldrig har provat men det känns okej.

Sen kan jag ju aldrig veta den dagen jag ligger där på förlossningen vad jag igentligen vill ha för smärtlindring. Jag kanske inte ens hinner få nån då jag har en restid till förlossningen på en hel timme. Liten kanske har bråttom att komma ut... vi kanske inte hinner fram i tid, vad vet jag. Eller så ligger man där och ber om all smärtlindring som finns, det skulle inte alls förvåna mig.

Jag har nu 22 dagar kvar till BF och försöker att förbereda allt jag kan för att liten ska komma. Jag har städat ur garderoben för jag trodde att litens kläder skulle få plats men inte då.

Jag har tvättat upp alla sängkläder till spjälsängen och vikt ner dem i skötbordet som jag inte har plats för i lägenheten som jag bor i idag. Jag ska nämligen flytta till större lägenhet en månad efter beräknat datum, allt på en gång. Det är väl en himla tur att jag har sån fin familj som hjälper mig med allt detta.

Jag kommer ju att flytta till min syster och hennes familj om ca en vecka, då min syster är den som skall vara med mig på förlossningen. Hon och hennes man ser fram emot att jag flytttar in till dom så att de kan ha lite koll på hur långt det är mellan värkarna när de väl startar på allvar.

Jag kommer även att vara hos dem en stund efter förlossningen då de gärna ställer upp på att avlasta mig lite den första tiden med en liten.

Jag har ju 9 st syskonbarn så barn är inget nytt för mig, men det är ju helt nytt att jag ska bli mamma och vara den som skall ge tröst till en liten bebis, min bebis, vilket känns helt otroligt underbart. Jag har ju så länge väntat på den dagen jag ska få bli mamma och snart är jag där.

Jag vet inte hur det kan komma sig att jag känner mig så lugn som jag gör. Antagligen för att det ligger i mina gener och att jag har sånt fint stöd runt omkring mig.

Jag tycker om att planera och att förbereda för saker och ting som till exempel semester. Men det här är ju inte lätt att förbereda, då jag inte ska vara hemma sista tiden av graviditeten och början med en liten bebis. Sen är det ju snart dax att flytta dessutom.

Det är ju inte heller något man kan förbereda sig för. För är det så att jag känner att jag vill åka hem med min lilla bebis innan det är tid att flytta så vill jag ju inte bo i kartonger åh nej.

Men jag gör så gott jag kan med att förbereda, sen får man väl ta det som det kommer och känna sig för vilket som känns bra för mig och liten. Jag har iallafall bäddat spjälsängen och vagnen, så den biten är klar. Jag har köpt det mest nödvändiga till liten, med en massa hjälp från mina systrar och min mamma. Här finns nu mer än man säkert kan tänka sig behöva till en liten bebis och det känns skönt att det är på plats trots att här blev det väldigt trångt.

Det ska bli så skönt att få flytta till en större lägenhet som dessutom har en balkong, ljuvligt.

Mamma längtar efter dig lilla vän.

Har du också en historia eller berättelse som du vill dela med dig av? Hör då av dig till oss, vi är särskilt intresserade av förlossningsberättelser och din historia om hur du upplever din graviditet - sorger, bekymmer och glädje. Hör av dig!

Det finns 0 kommentarer till denna artikel

Skriv en kommentar

För att visa att detta meddelande inte autogenererat, ange vilka bokstäver som visas