Mer i kategorin Läsarberättelser |

Gravid i Sydkorea - del 2

601552_gravid.jpgHär följer andra delen av Kimchis berättelse om livet som gravid i Sydkorea. Första delen hittar du här.

Livet i Korea kan vara mycket besvärligt emellanåt eftersom få pratar engelska och de flesta skyltar och informationstexter är på koreanska. Språket är dessutom väldigt svårt att lära sig så det gav jag upp efter några veckors studier. Språket och kulturskillnader gör att allt tar mycket längre tid än hemma i Sverige. Ifall man saknar bekanta som pratar koreanska så förvärrar det saken ännu mer. Ett exempel är när vi fick parkeringsböter, en lapp på koreanska som för oss lika gärna kunnat vara reklam. Hur går man tillväga?

Vi som tillhör militären har dock en stor fördel när det kommer till en del praktiska saker! I Sydkorea har USA nämligen flera militärbaser varav en ligger i huvudstaden Seoul. Inne på militärbasen finns det en stor matbutik, ett par affärer, banker, post, sjukhus, skolor osv. Detta underlättar självklart väldigt mycket när det är dags att fylla kylskåp och frys eller som i mitt fall gå på kontroller. Många varor finns inte ens att få tag på utanför basen, som till exempel välling och barnmat av vad jag har hört från andra.

Eftersom jag går på kontroller och kommer föda inne på militärbasens sjukhus så kan jag inte säga hur mödravården fungerar i Sydkorea. Jag har dock en svensk vännina som också är gravid vilket gör att vi kan jämföra och diskutera skillnader i bemötandet och metoder. Det finns vissa skillnader, men det är mest småsaker. I det stora hela tror jag att vi får likvärdig vård och omsorg. Det känns väldigt skönt att ha en svensk vännina att prata med som går igenom samma sak här på plats. Självklart finns det många amerikanska kvinnor som besöker sjukhuset där jag går, men det är inget som kan jämföras med att ha en annan svensk att prata med.

Jag tror att kontakten mellan en svensk barnmorska och den gravida kvinnan är mycket djupare än vad jag upplevt. Jag träffar ingen barnmorska utan fyra olika förlossningsläkare. Att det är fyra beror på att vi inte vet vem som kommer att arbeta den dag eller natt när det är dags för förlossning. De vill att man ska ha träffat alla innan det är dags. Första besöket var kring vecka 9 då ett ultraljud gjordes och jag fick ta urin- och blodprov. Efter det första besöket har jag varit på kontroll ytterligare tre gånger samt en extra gång då jag fick en blödning.

I vecka 18 gjordes även ett större ultraljud, liknande det som görs i Sverige, skillnaden mot Sverige är kanske att mitt gjordes av en ultraljudstekniker och inte av mina vanliga läkare. På rutinkontrollerna görs ibland ett snabbt ultraljud av förlossningsläkaren för att mäta fostervattnet och hjärtljuden. Vecka 32 kommer jag efter rutinkontrollen även få träffa en narkosläkare för att diskutera smärtlindring och förlossningsställningar, vilket jag tycker ska bli väldigt skönt. Jag är hittills väldigt nöjd med mödravården vi har tillgång till. Ibland blir jag dock frustrerad för att jag inte förstår alla termer, men jag kan tänka mig att det är lika klurigt för förstagångsmammor i Sverige. Min man försöker följa med så ofta som möjligt vilket är en trygghet för mig. Han hjälper mig att förklara när jag inte riktigt kan uttrycka mig och kommer ihåg begrepp som jag annars skulle ha missat.

Sjukhuset erbjuder två föräldrarkurser vilka går på lördagar så att även partnern kan följa med. Den första är en förlossningsklass på sex timmar och den andra handlar om amning. Det ska bli skönt att få mer information än det jag läst i böcker och på nätet. De säger att efter kursen känner sig de flesta redo, så jag hoppas att det gäller för oss också!

Vi förbereder oss så smått på att vår bebis ska flytta in. Min familj var på besök och hade med sig ett stort lass med babykläder och andra bra-att-ha ärvda saker från min systerdotter. Vi köpte en vagn på nätet, eftersom det inte finns liggvagnar att köpa här. Säng och skötbord är något vi är på jakt efter nu, vi får väl se hur det ska gå!

Hur livet som mamma till en nyfödd blir här i Sydkorea återstår att se. Till en början är det väl som för alla andra förstagångsmammor, att komma in i rutiner och lära känna sitt barn. Jag har också planerat att resa till Sverige ungefär två månader efter förlossningen eftersom min syster ska gifta sig. Om förlossningen går bra, barnet är friskt och vi hinner ordna ett pass så åker vi till Sverige i september! Vad som händer efter det tar vi då. Det är ju svårt att förutse allt som kommer att hända. Att livet kommer förändras är det ju ingen tvekan om!

Har du också en berättelse som du vill dela med dig av? Hör av dig till oss!

Rekommenderat

Så farligt är coronoaviruset för gravida

Så farligt är coronoaviruset för gravida

För mer info och senaste nytt om Corona-viruset, besök vår temasajt om COVID-19. Uppdatering 200227: Epedemin orsakad av det nya coronaviruset (SARS-CoV-19) fortsätter och smitta har bekräftats i ett stort antal länder, men omfattande utbrott har hittills konstaterats endast i Kina, Sydkorea och Italien. Situationen i Kina verkar ha stabiliserats med en ... 3

Det finns 1 kommentarer till denna artikel

    Carre

    0 Carre

    Jättespännande! Hoppas på fortsättning snart. Jag undrade dock över en sak; vilken nationalitet kommer barnet få när det har fötts? Eftersom du själv kommer från Sverige, din man från USA och ni för närvarande bor i Sydkorea. Ett av varje? =)

Skriv en kommentar


För att visa att detta meddelande inte autogenererat, ange vilka bokstäver som visas

Går det inte att läsa? Klicka här för att byta.