Inloggade medlemmar: 1206 gäster
Jag vill använda sajten anpassad för... laptop/dator mobil/surfplatta

Huvudmeny

Mer i kategorin Läsarberättelser |

Gravid, heltidsarbetande och ensamstående

Gravid, heltidsarbetande och ensamståendeHur får man egentligen ihop ett heltidsarbete med en gravitet när man börjar bli rund om magen och lite mindre rörlig med att också ta hand om sig själv och sitt hem, när man dessutom är singel? Några svar får vi kanske i andra delen av vår medlem Lollipops berättelse om en vanlig ovanlig graviditet.

Observera att bilden i artikeln inte har något med artikelförfattaren att göra.

"Jag hade ett mycket fysiskt ansträngande arbete en ganska lång tid in i graviditeten, trots att jag redan i graviditetsvecka sju var och pratade med min chef om att jag inom snar framtid ville bli förflyttad till lättare arbetsuppgifter. Jag är industriarbetare och arbetar med öppen uranhantering, vilket kändes lite olustigt då jag fick veta att jag var gravid. Men jag kämpade på i flera veckor med mitt ordinarie arbete innan jag en dag sa till min chef att nu vill jag inte längre vara inne på den så kallade ”aktiva sidan”.

Jag blev genast förflyttad ut i korridoren och fick ett eget kontor. Där sattes jag verkligen på prov att skriva diverse instruktioner och meddelanden. Jag som aldrig hade suttit på ett kontor förut. Jag har inga problem med att skriva; tvärtom, jag tycker att det är roligt. Men självklart är det roligare när man vet vad det är man skriver om.

Jag har ju alltid haft ett fysiskt arbete så blev det en rejäl omställning i mitt liv, och framför allt i min kropp. Jag klagade nog jätte mycket i början om hur besvärligt det var att sitta stilla hela dagarna. Stackars mina arbetskamrater som fick stå ut med mig. Ryggen gör ont höftera värker axlarna är spända och fötterna sväller.

Åh vad jag tyckte det var underbart att sitta på ett kontor. Inte.

Jag försökte till och med bli sjukskriven till en viss del på grund av all smärta och på grund av att orken hade tagit slut. Jag hade fått veta att jag hade järnbrist och det lovar jag, det märktes. Jag var ständigt trött, trots att jag åt järntillskott i form av kapslar.

Jag hade inte mycket till fritid, eftersom jag helt tog ut mig på arbetet och när jag väl kom hem tog smärtan vid. Jag kan tycka att ett kontorsarbete är minst lika krävande som ett fysiskt tungt arbete när man inte är van att sitta vid det där skrivbordet. Min läkare ville absolut inte sjukskriva mig utan rekomenderade sjukgymnastik då min graviditet inte är någon sjukdom. Men hallå, som om jag inte visste det. Herregud, jag hade då gått upp 20 kilo och blivit riktigt rund om magen och var bara i vecka 25.

Så klart att jag visste att jag inte var sjuk, men det är väl helt självklart att det händer saker i kroppen när man är gravid, det visste jag också. Jag har dessutom skolios (sned ryggrad) och det vill jag lova att jag fick smaka på. Jag trodde inte att det skulle besvära mig så mycket, men det gjorde det.

Nu låter det säkert som att jag inte njuter nånting av att vara gravid och arbeta och så är absolut inte fallet. Jag njuter varje dag jag är gravid. Det är den absolut bästa tiden i hela mitt liv trots krämpor.

Mina nära och kära som har lyssnat en hel del på mig tycker inte att jag ska klaga så mycket utan njuta av min graviditet. Det gör jag också, i massor, men nog hade det varit enklare att vara två som hjälptes åt i hemmet med vardagsbestyr och med inköp. Kanske till och med att mina nära och kära kunde komma och hjälpa mig ibland, de hade ju ställt upp och hjälpt mig med så mycket materiella saker. Jag hade ju trots allt bett dom om det. Men jag vet inte riktigt vad dom trodde att jag menade för ingen av dem dök upp, så jag fick klara mig själv

Jag fick beskedet tidigt i graviditeten att jag inte borde bära mer än fem kilo åt gången, så det blev många besök till affären, ibland flera gånger per dag, och självklart påverkade ju det mitt arbete då jag var fysiskt aktiv på arbetsplatsen. Dessutom hade jag många tunga lyft om dagen, men det fick jag naturligtvis avstå ifrån och det förstod mina arbetskamrater. Kanske hade jag njutit mer av min graviditet om jag hade fått gå ner i tid när det gäller arbetet.

Så ska man hinna med allt annat som livet har att erbjuda också så som städning tvättning ta hand om sig själv och det lilla liv man bär på hinna umgås med vänner och familj och framför allt laga mat.

Jag var väldigt trött en stor del av graviditeten och frågade en vän till mig om hon skulle vilja tillbringa en dag med mig och laga till lite olika maträtter som jag sedan kunde frysa in i lådor för att senare ta fram dem de dagar som jag inte skulle orka laga mat av olika anledningar. Kunde ju vara så att jag ville umgås men någon av min nära och kära eller hade något annat inplanerat. Då skulle det vara lätt att bara ta fram en låda från frysen och värma den.

Självklart ställde hon upp på mig då hon älskar att laga mat. Jag är så tacksam att jag har så fina vänner som ställer upp på mig.

Nu har jag bara 6 arbetsdagar kvar innan jag går hem på ledighet en tid innan mitt lilla mirakel tänker lämna min mage för att dela ett liv med mig på utsidan i den stora stora världen. Och jag vill att du ska veta lilla pyre att jag längtar verkligen efter att få träffa dig och lära känna den individ du vill bli. Jag lovar dig också att jag kommer att älska dig precis lika mycket som om jag vore två."

Har du också en historia eller berättelse som du vill dela med dig av? Hör då av dig till oss, vi är särskilt intresserade av förlossningsberättelser och din historia om hur du upplever din graviditet - sorger, bekymmer och glädje. Hör av dig!

Det finns 1 kommentarer till denna artikel

  1. Postades 2012-03-13 10:22:16
    LisaPersson91:s avatar

    känner igen mig väldigt i den där historian! har samma rygg problem och orkar knappt någonting om dagarna längre, går dock i skolan men de kan nog jämföras me kontorsarbetet och att jag numera inte gör några fysika arbeten i skolan.

    är singel men har fått väldigt bra me hjälp av mina familj och vänner som jag är djupt tacksam för! :)

Skriv en kommentar

Namn

Email

Kommentar


För att visa att detta meddelande inte autogenererat, ange vilka bokstäver som visas

Går det inte att läsa? Klicka här för att byta.