9128 besök   inloggad för 6 år sedan

Kurtan
Kurtan
Ålder: 21-25
Stad:

första barnet
Vänner
Louise_92 martina243 maddeN92 jul11a Caarlssson MalinKronsell

Senaste besökarna
atarinak derya johannas86 mbostrom Jibe lyckligmamma92 Jojobajen GeInteUpp Liiinn

image

    • Första graviditeten: 
    •  
    • Så fick jag veta att jag är gravid: Misstänkte pga sen mens
    • och något som kändes annorlunda, så jag väntade tålmodigt och vågade sedan testa mig.
    • Det bästa med att vara gravid: Helt klart att veta att ett litet liv, som jag och min partner har skapat växer inom mig och ska komma till denna värld, till oss!
    • Det sämsta med att vara gravid: Illamåendet, humöret, virrigheten, oron, väntan.
    • Mina föräldrar och vänner reagerade: Lite chockade kanske men lugnare och nästan gladare än väntat.
    • Så reagerade min partner: "Men jag kan ju inte bli farsa! :O"

              - Kan tillägga att han nu ser fram emot det och det är mer än självklart att han ska bli "farsa" och vi ska få barn, allt känns så bra

     

     Den 28 oktober 2013 kom pojken på 55,5 cm och 4400 g till världen. Nu fyller han snart tre och är så go med fantastisk humor, jätteglad att bli storebror till våren <3

     

     

    • Andra graviditeten
    •  
    • Så fick jag veta att jag är gravid: Jag skulle ha mens den dagen eller dagen därpå, så var inte det som fick mig att misstänka något denna gång. Men jag skulle åka iväg dagen på och hade en konstig flytning istället för blod, och hade mina aningar och så låg det en liten sticka i skåpet, blev ett rosa svagt streck. Stack genast och skaffade ett digitalt, yes, det var tydligt! 
    • Det bästa med att vara gravid: Mysigt, man får unna sig lite mer lugn och ro, äta det man vill och självklart att det växer ett litet syskon inuti mig... det är ju fantastiskt, ett nytt liv!
    • Det sämsta med att vara gravid: Orklösheten, irritationen, hungern, illamåendet, oron...
    • Mina föräldrar och vänner reagerade: Lugnare än förväntat, men väntar mig ju alltid det värsta, har några vänner kvar, som jag tror kommer döma mig... min bästis visste inte vad hon skulle säga, brorsan tyckte jag var helknäpp, haha, men alla är egentligen snälla.
    • Så reagerade min "partner": "Jag vet inte vad jag ska säga...", sa han och stirrade fundersamt ut. Sedan när jag började gråta kom han fram och tittade djupt i mig och vi fick väl fram att det ska bli bra och att det är kul att det händer något, ungefär. Han var lugn, men lite nervig, som han beskrev det.

         

    Denna lilla är beräknad 25 april och är nästan i andra tristmestern, spännande! :)