Tänk om...

Jag håller på att bli tokig på alla dessa tankar... vad kan man göra?

Såhär ser min tankeverksamhet ut just nu

- Tänk om jag får missfall?

- Tänk om jag inte är gravid, utan jag bara inbillat mig?

- Tänk om, tänk om, tänk om.....

aa jag tror att jag tänkt alla katastroftankar och jag är bara i vecka 7 !
Kommer det vara såhär hela tiden tro?

Ena stunden känner jag mig jättegravid, andra stunden får jag för mig att det är inbillning.... suck!

Någon som känner igen sig eller kan ge tips??

Sv: Tänk om...

Hej! Jag var sån i början oxå.. Men efter UL så vet man att de finns ett litet knyte där inne :-) Hoppas du snart slipper detta tänkande! :-D

Sv: Tänk om...

Så tänker nog alla i början.. Man känner inget. men när man väl varit på ul och får med bilder hem så släpper det och ju längre tiden går så börjar man känna att det är något där inne...

Hoppas du inte tänker allt för mycket!

Sv: Tänk om...

Tack för era fina svar =)
Känns skönt att man inte är ensam om dem funderingarna och att det finns sådana här forum där man kan ställa alla sorters konstiga frågor och funderingar =D
Kram

Sv: Tänk om...

Hej Fru.S

Har exakt samma tankar som du... håller tummarna att det släpper snart! =)

Kram

Sv: Tänk om...

jag känner också igen mig i dessa tankar. Är livrädd att nått ska gå fel och jag har bara gått 5+5. Men jag ska till mvc idag på hälsosamtal så får se om dom kan kanske kan lugna mig lite. hoppas allt går bra för er andra och att det katastroftänket försvinner om några veckor! :)

Sv: Tänk om...

Du är inte ensam om dessa tankar! Förra gången jag var gravid hade jag anledningar till att oroa mig eftersom alla tio graviditetstesten jag tog var svaga OCH det kom små och stora blödningar titt som tätt - och mycket riktigt visade det sig på tidigt VUL att jag fått missfall. Denna gång fick jag ett TYDLIGT plus på stickan (redan innan kontrollstrecket dök upp), jag har inte haft en endaste blödning + att jag har sjudubbla starka och tydliga gravsymptom :) så nu försöker jag vara lugn och hoppas att allt är lika bra som det verkar. Men visst känns det overkligt och oron finns alltid där... Jag tror inte riktigt man kan ta in graviditeten förrän man får se ett (eller flera) tickande hjärta(n) på ultraljud.

Ta hand om dig och försök att inte oroa dig! :-) Kram

Sv: Tänk om...

Tackför era svar!
jag var hos BM för Hälsosamtal i måndags och blev lite lugnare efter det...  Jag tror att det kommer gå vägen, jag känner det på mig men försöker ändå tänka att OM det skulle bli missfall så finns det en mening med det, det skulle inte kunna leva...

PEMILLA: Jag förstår dig fullt ut, beklagar verkligen och håller alla tummar för dig... Vi har försökt länge och i höstas gjorde vi ett gravtest som visade positivt, vi blev så glada och berättade för våra familjer rätt snabbt eftersom det var efterlängtat men så började jag blöda samma dag som vi ska på hälsosamtal så gjorde ett extra gravtest där som visade...... negativt!!! Snopet? JA.
Det första gravtestet hade alltså visat fel....

Nu har vi gjort 5 gravtest och alla visar positivt + att jag har massor av symtom! =D

Ta hand om dig.Kram

Sv: Tänk om...

Jobbigt tänkte också så i början men som andra har sagt släpper det lite efter ultraljudet. men sen börjar det igen allafall för mig, med massor av andra tankar. pratade med barnmorskan och det är inge bra att oroa sig för då känner barnet av din oro och mår dåligt. Hoppas din oro släpper fort!