Hur delaktiga är era män?
Godmorgon!
Sitter här i soffan med min laptop och funderar över månaderna som faktiskt passerat, det går ändå sjukt fort!
Hur reagerade era killar på graviditeten? Jag och min sambo har varit tillsammans i två år och det här är min tredje graviditet. Alla tre gångerna har jag blivit gravid MED preventivmedel och gjort abort, men nu tredje gången så kunde jag inte. Min sambo som är 24 kände sig inte alls redo och blev jätte arg i början. Hotade med att flytta och när han väl skulle ha barnet så skulle han "förstöra" det, med andra ord lära barnet sånt som inte är bra. Antar det var i ren desperation. Kände mig så fruktansvärt hemsk när jag valde att behålla det mot hans vilja, men nu har han såklart ändrat åsikt och ser fram emot det här!
Hur reagerade era killar?
Sv: Hur delaktiga är era män?
Oj! Hade min kille fått den reaktionen vet inte jag om jag hade velat vara med med honom...
Jag och min man, vi gifte oss för ca två veckor sen =), har varit tillsammans i snart två år och om 2½ vecka kommer vår lille kille. Så vi jobbar snabbt! Men hans reaktion var positiv! Han blev jätteglad och han har följt den här graviditeten precis som jag har gjort. Han har varit med på alla möten och barnmorskebesök. Nu börjar han tappa tålamodet lite, precis som jag, och nu vill vi minsann träffa vår son.
Jag hoppas verkligen din kille tar sitt förnuft till fånga när han får hålla er lilla bebis och han kommer säkert ångra allt hemskt han har sagt förut.
Lycka till till er!
Sv: Hur delaktiga är era män?
Eftersom vår son (vet att det är en pojke) var planerad så blev min sambo jätte glad. Det tog 4 månader att bli gravida när vi väl bestämde oss, när jag plussa hade vi varit ihop drygt 7 månader.
Nu är jag i vecka 28 och han pratar med magen, pussar den dagligen och gör allt för mig nu eftersom jag har foglossning från hell. Han ser fram emot detta jätte mkt och vill gärna vara med vid minsta lilla inköp och liknande. Han har även varit med på alla BM besök och ultraljud.
Sv: Hur delaktiga är era män?
Jag och min sambo har varit tillsammans i 7 år i höst (Han är 26, jag 29) och han är alltid den som "tjatat" om att skaffa barn, men först tills nyligen kände jag mig redo! Tror ändå han blev lite chockad då jag berättade att jag var gravid då det gick så fort när vi väl bestämt oss för att inte skydda oss. Tycker att han har varit delaktig till större del, varit med på varje föräldraträff, följt med då han kunnat till BM (och självklart UL) men det har nog varit svårare för honom än för mig av fysiska skäl att förstå att vi ska ha en liten bebis snart :) Jag har nog haft ganska stora krav på att han ska vara delaktig också, träna profylx tillsammans med mig, läsa böcker och annat vilket kanske stressat honom lite... känner iaf att han alltid funnits där och ställt upp samt prioriterat mig under hela graviditeten vilket kännts som det viktigaste för mig! Bf är nu på söndag så nu bara väntar o väntar vi.. :)
Sv: Hur delaktiga är era män?
Hade min sambo gjort/ sagt så hade jag gjort abort och dumpat honom!!
Men nu har jag ju inte gjort två aborter.
Hoppas han har fått kämpa arslet av sig för att du ska förlåta honom för allt han har gjort/sagt!
Vårat troll är planerat och vi vart lite förvånade att det gick så fort men vi är överlyckliga och han är med på allt!
Lycka till!
http://www.blimamma.se/tickers/?ticker=4365" width="400" height="80" />
Sv: Hur delaktiga är era män?
Hej! Alla människor är olika, och reagerar olika på saker och ting. Det sägs att en pappa blir pappa när han får sitt barn i sin famn, och i mitt fall så stämmer söder bra tror jag. Min sambo blev jätteglad när han fick veta, och är det fortfarande nu med ca 8 veckor kvar! Men så delaktig har han inte varit, och det har, för mig, inte varit hela världen. Jag har själv haft svårt att förstå att jag är gravid, hur kan jag då kräva full delaktighet och förståelse från honom? Han har ju inte mått illa, inte känt första rörelsen, inte första sparken och framförallt inte haft känslan av att något växer i magen, och i hjärtat, på honom! Det är först nu han börjar förstå tror jag, men det innebär inte att vi ligger och pratar med magen och såna saker. Ingen av oss är direkt "såna", om ni förstår.. :) Men vi pratar mycket om hur hon kommer se ut (jag arab han jätteblond svensk), hur hon kommer bli som människa och hur vi kommer bli som föräldrar och så. Han följer med på möten då han kan, men då jag har så himla många möten med olika BM och läkare (diabetes) så är det heller intenhela världen. Han kan ju inte ta ledigt minst en dag i veckan för att åka med överallt! Så han följer med varje gång vi ska titta på bebisen, det känns lagom :) Jag tror att man ska vara försiktig med att ställa stora krav på varandra, för som sagt så är vi alla olika. Jag tvivlar inte en sekund på att min man kommer bli en superbra pappa! Men fram tills att han faktiskt BLIR pappa så räcker det om han finns där. Hoppas ni förstod! :) Kram!
Sv: Hur delaktiga är era män?
Vår flicka är planerad och efter ett missfall på första försöket så blev vi överlyckliga när vi fick ett starkt pluss på andra försöket! :D Vi hade varit tsm i ca 6mån när vi blev gravida och förlovade i en månad, lite snabbt kanske men känns det rätt så gör det. Min sambo är väldigt delaktig i graviditeten, tog hand om mig när jag låg och spydde, lagar mat, leker med min son, försörjer oss, klappar & pratar med magen, följer med på allt som har med bebisen att göra. Men han tycker att det är lite overkligt ändå men säger att det börjar kännas mer verkligt ju närmre bf vi kommer. Han är verkligen super! :) Han är 24 och jag är 19år och min son är 2,8 år och är jätte stolt över att han ska bli storebror. Lycka till med allt!!
Sv: Hur delaktiga är era män?
Oj..vilken reaktion :(
Min sambo har en dotter på 3 år och ville verkeligen ha fler.. detta är min första och han blev överlyklig när ja berättade att ja väntade barn.
Han har vatrit med mig i allt så som undersökningar och allt dyligt som en graviditet för med sig.
Och min bonus dotter tycker de ska bli så skoj att bli stora syster.. (men hade hällre velat ha en syster än en bror) då ja kollat att de är en pojke i magen :)
Lycka till !
Sv: Hur delaktiga är era män?
Hehe min sambi ville ha barn men vi har inte varit tsms så länge så lite tveksamt blev de samtidigt som vi va bomb säkra, han hade nog inga alls funderingar utan va jätte glad bara, nu är han med på alla undersdökningar och vill vara med mig hellre än gå ut o dricka med sina kompisar o ha kul, även om jag mår bra inte så stor mage så vill han va med hela tiden =) Känns bra men jag skulle önska han läste på lite mer :P
Sv: Hur delaktiga är era män?
Men han borde ju ha fattat att ni kanske får ha kondom också eftersom det inte fungerat förut, om det var så fasansfullt med barn, men tur att han känner annorlunda nu då:)
Vi fick gå igenom en del fertilitetsbehandlingar och försökte över året så min man blev jätteglad när det till slut gick. Han har barn sedan förr så han visste vad han "gav sig in på" om man säger så.
Men visst bråkar vi en del ändå nu för jag är lite konstig under graviditeten, väldigt nere ibland, så alltid är det inte lätt men han vill jättegärna ha barnet iaf.
Sv: Hur delaktiga är era män?
vi hade varit tillsammans ca 6månader då vi bestämde oss för att försöka,två veckor senare plussade jag.så fort trodde vi aldrig det skulle gå men glada blev vi.är gravid med andra barnet nu och han gjorde och gör allt för mig när jag är gravid om jag behöver det men däremot slipper han gärna det dagliga pratet om bebisar som jag skulle kunna ägna timmar åt.fast visst är han nyfiken frågar klappar magen och pussar varje dag.första graviditeten följde han med på inskrivningen och ultraljuden och läkar besöken sista 2veckorna då jag hade för högt blodtryck.passa oss perfekt.jag tyckte det var onödigt att han följde med till bm hände ju ändå inget speciellt där som han inte kunde få veta efteråt.men han fatta nog inte riktigt att det var en bebis förren ultaljudet i vecka 12,kanske inte så konstigt de kan ju omöjligt känna hur man mår även om man säger.