Förstabarn, någon som har lite råd?

Jag är 19 år och väntar mitt första barn, bf 14/8. 9 +3
Jag är orolig över min inskrivning, hur det blir med mitt jobb, om jag och min fästman kommer klara vårat förhållande genom 7 månader till när vi bråkar nu, för att jag mår illa och blir irriterad vi vill båda ha barnet. (han är orolig för den ekonomiskabiten)
 Jag vill ha det här barnet, en abort är inget altenativ, men jag vill inte vara orolig över det lilla livet jag har i min kropp som växer och mår bra..
 Jag kommer få en ny chef när jag är i 6 månaden vad säger han/hon när jag är gravid och ska gå på föräldrarledighet i sommarslutet.
 Och vad gör dom på inskrivningen?

Hälsning Amanda

Sv: Förstabarn, någon som har lite råd?

Hej vännen, När vi va på inskrivning så fick jag ta blodprov  för att kolla upp lite sjukdomar osv, fick även berätta om det finns några sjukdomar i släkten/familjen så som diabetes, stroke, hjärtinfarkt osv. fick massa papper och brosyrer om graviditet...  Kan möjligtvist ha glömt något ...

Och på vissa ställen i sverige så får göra ultraljud eller lyssna på hjärtat när man e på inskrivning :)

Sv: Förstabarn, någon som har lite råd?

Hej!

Tänk att det ska bli bra och att allt löser sig så blir det så. Jag vet att det är lätt att fokusera på allt negativt men försök ändå :).

Du har ett jobb, det är ju bra. Även att du får en ny chef kan det inte innebära att du får sluta pga graviditeten. Det har varit lite om detta i media att gravida har blivit uppsagda så chefer är nog lite mer försiktiga nu. Gå med i facket på ditt jobb. Det kan hjälpa en om det blir några problem.

Om du har jobbat en tid och har inkomst så får du föräldrarpenning när barnet är fött av försäkringskassan. Skicka in och ansök tidigt. Även innan kan du begära havandeskapspenning (tror det är 60 dagar innan bf).

Ang erat förhållande så är det påfrestande med ett barn, särskilt det första året. Även under graviditeten när humörsvängningar är som värsta bergochdalbanan så tror jag att det viktigaste är att prata. Berätta för varandra hur ni känner och hitta en lösning. Om ni verkligen vill så fixar ni det här. 

Hoppas att det var nått som kommer till nytta.

Ha det bra!

Sv: Förstabarn, någon som har lite råd?

Hej!
Eftersom jag är förstföderska och ung (20:år) så fick jag en tid innan inskrivningen. Tror det var i vecka 9 ungeför. Då pratade vi lite och hon gav mig nummer som jag kunde ringa om jag undrade något osv. Sedan var vi på inskrivning i vecka 12 ungeför. Då to de blodprov, urinprov, vägde, blodtryck, ställde frågor om min sjukdomshistoria, frågor om ärftliga sjukdomar (så som diabetes mm.) och så fick vi brochyrer och böcker. :) Sedan bokade vi in RUL (rutinultraljud) till vecka 18 ungefär och en ny tid till BM vecka 22 ungefär. Om du känner dig orolig så kan du nämna det vid inskrivningen, det finns hjälp att få. Man kan få prata med psykolog osv. :)
Lycka till vännen och ta det lugnt!

Kramar!

Sv: Sv: Förstabarn, någon som har lite råd?

Hej!

Jag fick syn på att du oroar dig över att bli av med jobbet då en ny chef ska börja. Jag arbetar på en diskrimineringsbyrå och handlägger ärenden som handlar om bl.a. könsdiskriminering. Det är ett lagbrott att säga upp någon pga. graviditet, så om du skulle känna dig orättvist behandlad så tycker jag att du ska höra av dig till närmaste diskrimineringsbyrå. Surfa in på www.adbsverige.se, där finns länkar till olika byråer över landet. Det är gratis att få hjälp av oss.

Hoppas det går bra med allt, lycka till! 

Kram

Sv: Förstabarn, någon som har lite råd?

Var på min inskrivning igår, och den gick till precis så som det beskrivits ovan. Blodprover, urinprov, vägning och koll på min hälsa, och sjukdomar i släkten både hos mig och min sambo, mina alkoholvanor innan graviditet och lite om hur jag mådde just nu. (Gräsligt- blev svaret. Fick råd på medicin mot det och mår idag bättre!) Bokade också tid för ett vaginalt ultraljud som kommer äga rum om tre veckor. 

Jag hade min pojkvän/sambo med mig och det tycker jag absolut att du oxå ska ha! Han kanske behöver förstå att det är helt normalt att du är trött och grinig nu, att du mår dåligt och att det är lika normalt att han känner sig helt totalt vilse - för du är knappast den tjej han lärde känna just nu. ;) Visst var det en rolig söt och glad tjej han träffade - och nu sover och kräks du kanske mest? Helt normalt! Men han mår nog bra av att höra det av en som är van att förklara!

Ni kommer att få en massa papper och broschyrer om hur det är att vänta barn - får både mor och far. Läs dem tillsammans! Prata massor om det som händer i din mage, sätt er vid datorn och slå upp alla frågor ni har.

Oroa dig inte över chefen! Du jobbar ju redan där, det är chefen som ny. Jag är arbetslös efter en lång sjukskrivning och vet inte ens om jag får någon ersättning sen, men det är något som kommer att lösa sig sedan. Min sambo har bra jobb, så det är inte så att det blir kris här.

Ang. förhållandet. <strong> INGEN</strong> vet garanterat att man kommer klara förhållandet genom en graviditet, eller överhuvudtaget. Det är bara att PRATA om allt som kommer upp, och det gäller inte bara dig, utan honom. Och ta dagen som den kommer. Känner du dig orolig, be om att få träffa en kurator, ta med din pojkvän oxå. Det har ni ju inget att förlora på! 

Lycka till med bebisen - och vi har samma prel. bf!

KRAM!

Sv: Förstabarn, någon som har lite råd?

Hej allihopa, tack för alla svar.

Känns bättre, hamnar i en oro till och från att jag ska bli lämnad. Även fast jag vet att jag skulle kunna klara mig själv galant med en bebis. Men jag ville inte ge mig in på detta ansvar helt ensam.

Ska på Inskrivning om två veckor, då jag är i v 13.. Min sambo/fästman ska inte med, han har fått ett nytt jobb och vill inte riktigt tala om att han ska bli pappa än.. Mamma följer med ist då jag är rädd för nålar :(

Vilket jag förstår, jag har talat om för min chef hans som har sagt upp sig, han skulle tala god för mig så att jag får bli kvar på jobbet.. Skönt, jag känner att jag har ställt upp och jobbat 200 % mer än jag bör göra. Han gratta mig och jag blev väldigt överraskad. Så det är bara se till att jobba så mycket som min kropp pallar av just nu..

Har varit sjukskriven ett par dagar, fick en ganska stor känning av ryggskott i Lördags och har inte kunnat sovit, suttit, gått eller stått.. Helt värdelöst, jag fick vara hemma och träna upp mig lite går hos sjukgymnast för just min rygg.. Vill inte att den ska bli sämre. Läkaren sa att det var ett ryggskott, kallt ute och mitt yrke som butiksbiträde/säljare var ett skäl till att det blev som det blev.. Lyfter fel, så det skulle jag börja be mina arbetskollegor göra.

Men då känns det som att jag redan nu har försämrat min arbetsförmåga :( Jobbigt när man inte har det helt 100 % hemma och så blir det så med jobbet också..

Men nu börjar det kännas som att jag ska ha barn, har svullnat upp i mage, har gått upp i vikt. Kan inte äta vad som helst.. Nolltolerans mot godis, glass, chips och sånt.. Mår bara sämre, absoluta suget går definitivt till apelsiner..

Heartan - Det kommer ju ändras när man är på UL men det är ju roligt iallfall att just nu ha BF samtidigt..

Annikki - Jag var på hälsosamtal i v.6 och då mådde jag super, det var ganska nytt och man visste inte vilken fot man skulle stå på..