Sv: Pappa med funderingar.
Hon får absolut inte förvägra dig umgänge eller försvåra umgänge. Även om bebisen kanske inte kan bo hos dig första tiden så har du all rätt att få träffa ditt barn. Det handlar även om BARNETS rättigheter. Ta kontakt med familjerätten tycker jag.Sv: Pappa med funderingar.
Men om man som i hennes fall inte vill gå till familjerätten då? För att gå dit krävs det väl att båda vill gå dit för att få till ett samarbete?Sv: Pappa med funderingar.
Familjerätten kan råda dig i hur du kan gå tillväga. Vill hon inte samarbeta så är det till tingsrätten man får gå, men det är alltid bäst att prata med någon kunnig först. Du kan läsa vad lagen säger under "Föräldrabalken". Men HON kan inte besluta att hon ska ha enskild vårdnad. Eftersom ni inte är gifta har hon enskild vårdnad från början, men så fort faderskapet är fastställt kan du ansöka om delad vårdnad.Sv: Pappa med funderingar.
Min första tanke är kan du också flytta tillkvarteret för barn blir bixtsnabbs stora nog att söka upp dig om du får hålla kontakten ring ofta och på så sätt gör dig påmind.med den misat får familjerätten ta tag i dom är ganska bra överallt dom tänker på barnets bästa som du visar med hela dig att det gäller dig med.
jag tar ett par tvillingar itaget nu verkar signalerna från mor vara, för det skiljer dom så mycket åt åldersmässigt. men dom kommer i maj så jag känner mig som en klump.
Sv: Pappa med funderingar.
Ush stackare vilken jobbig situation! Jag håller med det lindamaria skriver att om hon vägrar gå till familjerätten så är det tyvärr den tråkiga tingsrätten som gäller. Men vet att det är skittufft då jag själv vart där. Grejen är ju oxå att hon kommer ju inte få ha ensam vårdnad då du skriver att ingen av er är dåliga föräldrar. Så länge det inte ligger någon annan grund till att det skulle behöva vara ensam vårdnad. Sen tänkte jag på det med dagar. Du har 10 pappadagar de dagarna är dina de dagarna måste du ta ut inom 2 månader efter att barnet är fött annars går dom till spillo. Kanske inte så lätt med tanke på situationen. Sen har du 90 dagar som hon heller inte kan ta ifrån dej för de är dina likaså har hon 90 dagar som du inte kan ta. Sen har ni tror jag ca 120 dagar var och det på sjukpenninggrundande inkomst. 90 dagar lägsta ersättning. Dessa dagar är ju uppdelade så när man har gemensam vårdnad. Men jag vet att de 90 dagarna där är bara dina dom kan hon inte ta oavsett. Sen tänker jag kanske du anser taskigt. Men första typ halvåret året är det mest mamman som gäller för bebisen men jag förstår att du vill knyta an. Du kan ju alltid fråga henne om du kan få komma o hälsa på. Sen kan du oxå prata med familjerätten själv och få hjälp av dem Men det viktigaste är att man får tjata o tjata o tjata för att få hjälp. Vet själv då jag oxå sitter i en jobbig sits med äldsta sonens pappa. Sen det här med resor. Jag tror att hon blir reseskyldig då det är hon som flyttat. Det är oxå något som går att få beslut på. Hoppas de hjälper lite iaf:)