Hur går det för alla Oktobermammor?

Hej! 

Hur går det för er? Hur mår ni? Har ni som mått illa firtfarande problem? 

Och känner ni bebis något?

Jag går in i vecka 18 idag (17+0) och har känt lite sprattel (som lätta kittlingar) nu i drygt 10 dagar. Igår tyckte jag att det kändes mer, som en liten buff inifrån, tre gånger ganska tätt på varandra. Jättehäftigt! Jag vet ju från ultraljuden att bebis är väldigt aktiv och ganska stor. Förra onsdagen var den redan 17 cm lång från huvud till tå, så det kan nog ha varit de första "riktiga" små sparkarna.

Sv: Hur går det för alla Oktobermammor?

Hur går det för alla? Har sparkarna kommit igång? Har magen börjat puta? Hur mår ni och hur känns det?
Hade varit kul att få en liten uppdatering av er alla, även av er som inte skriver så mycket eller har skrivit något här innan :) 

Sv: Hur går det för alla Oktobermammor?

Jag har fortfarande lite problem med illamående men bara på mornarna. Små sparkar känns ibland och magen börjar synas litegrann. Det har också redan börjat läcka lite mjölk ur brösten ibland. Förhoppningsvis leder det till en bättre förberedelse inför amning då det inte fungerade alls efter min förra graviditet.

Sv: Hur går det för alla Oktobermammor?

Okej Alvins mamma. Får hoppas det är som du tror, att det kan hjälpa amningen! 
Härligt med de små buffarna innifrån :) <3
Hoppas illamåendet går över för gott snart!!

Sv: Hur går det för alla Oktobermammor?

Hej! Här har magen vuxit till en rund liten kula och jag kan känna en del små puffar inifrån. Ibland kan det kännas även på utsidan magen men det är ganska sällsynt än så länge. Längtar tills dess att sambon också kan känna dom små sparkarna. 

Hur har ni andra det med puffar och rörelser, känns det något på utsidan av magen än? 

Vi var på ultraljudet förra veckan, vilken fantastiskt upplevelse. :) Vi fick flytta fram BF till november men jag hoppas fortfarande på en liten oktoberbebis. :) 

Grynomojang hur har du det med illamåendet nu? Är det likadant eller har det blivit bättre? 

Sv: Hur går det för alla Oktobermammor?

Jag har fått en jättemage de sista veckorna, eller i alla fall känns den väldigt stor.

Sen några dagar har bäbis hicka och det känns. Hon sprattlar till okontrollerat i jämn takt... Det är tydligen vanligt i vecka 24-29.

Sv: Hur går det för alla Oktobermammor?

Det är så kul att läsa att alla har det rätt olika :)
Kerstinf, tyvärr är jag fortfarande illamående men det har lugnat sig mycket och även om jag fortsätter kräka så är det sällan. Dock blir jag så otroligt trött de dagar jag kräkt så jag kommer knappt igång :(

Sparkarna och buffarna här blir också starkare och starkare och nu går det för det mesta att känna utvändigt och även se att magen rör sig! Det är så otroligt häftigt!
Är det någon som störs av sparkarna, t.ex. på natten eller så?

Cilea, min mage har också börjat explodera! Den är fortfarande liten (men känns stor!) men jag märker att livmodern växer högre och högre upp och den är nu en bra bit ovanför naveln! 
Det där med hicka vill jag också känna :) Det är tydligen rätt ovanligt (?) att man känner det, har jag läst i alla fall. Men det är en av de sakerna min mamma pratar sig så varm om när hon minns tillbaka på sina graviditeter. 

Sv: Hur går det för alla Oktobermammor?

Jag träffade två kompisar igår, den ena har jag inte sett sen alldeles i början av graviditeten och hennes reaktion var oslagbar. Hon bara stirrade på magen och menade att det inte kunde vara knappa 15 veckor kvar, för hur ska jag kunna bli större... Inte så uppmuntrande. Tycker ju i och för sig själv att magen har blivit stor, men inte ser jag höggravid ut än.

Hickan är hur underbar som helst att känna. Liten får hicka minst fem gånger om dagen och det är då så starkt att jag känner av det direkt. Eftersom jag har ett stillasittande jobb, så märker jag av hennes rörelser mer än om jag rör på mig. Imorse väcktes jag av liten som först vände och vred på sig och sen fick hicka vid 5-snåret. Jag behöver ingen väckarklocka nu för tiden, bäbis vaknar alltid mellan 5 och 6 och tycker att det är dags för ett litet träningspass. Helst hoppas det studsmatta på mammas blåsa, så att hon måste springa på toa.

Hur har ni det med kisspauser på nätterna? Jag har tur och klarar än så länge hela natten utan att vakna, men det blir nog annat när magen växer mer.

Igår buffade hon så mycket att jag lyckades få med en tydlig spark (genom t-shirten!) på film som jag skickade till mamma. Hon blev överlycklig att få se det och lite ledsen över att vi bor så långt ifrån varandra, så att hon inte är riktigt närvarande under graviditeten.

Sv: Hur går det för alla Oktobermammor?

Grynomojang, skönt iaf att det har lugnat ner sig något med illamåendet. Det är bara att kämpa på.  

Vad roligt med hickan, det är ju så spännande när man känner nya saker. :) 

Från början så stördes jag jättemycket av att jag blev så kissnödig på natten. Men faktum är att det har blivit mycket bättre nu på slutet. Tycker det borde vara tvärtom egentligen. :)

Sparkarna/buffarna är så små fortfarande så det är bara roligt när man känner något. Brukar oftast bara känna av lillisen när jag går och lägger mig på kvällen. Det är mest bara mysigt när man känner hur hon joxar runt där inne. :)

Sv: Hur går det för alla Oktobermammor?

Min skrutt har jag inte lärt mig vakenhetsmönstret på än. Tycker den följer mitt mönster mycket! Sparkar som mest precis innan jag somnar, oavsett tid jag lägger mig. Känner aldrig den på natten och sover alltid fulla nätter :) Det kan jag ju verkligen hoppas håller i sig!

Den där hickan vill jag med känna! Kände något väldigt rytmiskt igår men osäker på vad det var..

Mitt stora problem nu är att jag är så förbannat trött. Håller mig vaken ca 5-7 timmar på en dag annars ligger jag och dåsar. När jag gått upp efter en hel natts sömn somnar jag om i soffan efter bara en timme och kan sova fram till kl 13! Det är bedövande och frustrerande... Funderar på om det kan vara järnet? För känner mig även lite snurrig då och då. Äter multivitaminer med järn i, men har bara gjort det i ca två veckor så tänker att det kanske tar lite längre tid innan det hinner med. Någon annan som känner igen sig?

Sv: Hur går det för alla Oktobermammor?

kerstinf, det blir kanske värre med kissnödigheten när bäbis inte har så mycket plats längre.

Grynomojang, jag är också trött och har problem med yrsel sen några veckor tillbaka. Det fastställdes vid blodprovet förra veckan att jag har lite för få röda blodkroppar, vilket för det mesta tyder på järnbrist. Eftersom att bebisens farfar är läkare ringde jag honom och han tyckte jag skulle äta mer vitamin C (som hjälper kroppen att ta upp järnet) och prova att dricka Blutsaft (det heter så på svenska, här heter det Kräuterblut). Järntabletter kan nämligen ge förstoppning och det känns inte så kul.

Du kan ju börja med mer C-vitamin och se om det räcker om du inte vill ta mer tillskott. Sen hjälper det ju också att äta mer mat som innehåller järn och att steka i gjutjärnsgryta.