Viktnedgång

Sedan inskrivningen i oktober så vägde jag 65 kg och i torsdags på min extra Bmtid så vägde jag nu 60 kg. Känner mig deprimerad och började gråta inför min Bm. Är det någon mer i denna grupp som också gått ner i vikt som kan lugna mig? Väntar vårt första barn och känns förjävligt att ha gått ner 5kg, jag är orolig som bara den. Det känns som att graviditeten är emot mig och har tappat sugen på mat pga Iilamåendet som var tidigare i graviditeten. Ni är jag i v.17 16+3 och har 2 veckor kvar till nästa Bm besök som är extra inlagt och under samma dag så är det också RUL. Låååååång väntan. Jag har Idagsläget en bokad tid på vc för att prata med doktor för ev. Remiss till dietist som Bm rekommenderade mig att gå till.

9 år sedan ´

Sv: Viktnedgång

Jag har själv inte gått ner under graviditeten men kan förstå din oro. Jag tänker att bebisen tar det den behöver av dej och att det kanske blir du som blir lidande. Hur har du det med illamåendet nu? Jag själv har klarat mej utan att må illa men är inte sugen på mat, lever typ på mackor och sådant jag själv slipper laga :) men ibland även om man inte är sugen så får man tvinga sig att smaka och oftast (för mej) så är det godare än vad jag väntat mej. Ät det du själv är sugen på och får i dej. Super att du ska få träffa både doktor och dietist, de kan säkert få dej känna mer lugn. Hoppas allt reder sig för dej! =)

9 år sedan ´

Sv: Viktnedgång

Jo Bm och andra i min närhet har varit väldigt klar i att barnet tar det som den behöver, men det känns inte som att jag kan lugna mig med dessa ord. Några i junimammagruppen har ju börjat känna bebisen och jag har ännu inte känt något tydligt. Tror hela tiden att det är tarmarna som spökat bara för att man har lyckats få i sig nått. Magen växer inte heller och jag vet redan att det finns en liten där inne eftersom jag fick komma till en Bmläkare för 3 veckor sedan och fick se ett hjärta som tickade, men som sagt jag är ändå orolig och dessa 2 veckorna fram till RUL så kommer jag att vara ett nervvrak. Sambon tycker att jag inte ska oroa mig, men jag har sagt till han att han inte kan förstå min oro. Illamåendet har försvunnit helt nu de senaste 3 dagarna så jag hoppas att den håller sig borta. Sen så försöker jag självklart att äta en massa ändå trots det Illamåendet som har varit, något måste man ju få i sig vare sig nyttigt eller mindre onyttigt. Jag hoppas att doktor och dietist kan hjälpa mig. Tack emsan13

9 år sedan ´

Sv: Viktnedgång

Åh det är så svårt att inte oroa sig när man har tankar som går i 180 :) Och jag vet att det är supersvårt men man ska inte jämföra graviditeter (och sen bebisar) alla är verkligen så olika. Om att känna rörelser så har jag alldeles precis börjat känna av den lilla och då är jag 19+0 och väntar nr2 =) Det är inte lätt att försöka vara lugn då andra säger åt en att vara det. Men tänk att om bara någon vecka får du se din lilla igen! och då tror jag att du kommer känna dej mycket bättre =)

9 år sedan ´

Sv: Viktnedgång

Jag är inte med i den här gruppen mennska ha mitt andra barn i februari/mars. Med mitt första barn så gick jag ner 18 kg första 18 veckorna och gick upp 5 av dem sista 3 veckorna. Den gången så harjag hittillsngått ner 21 kg och tror jag äntligen står stilla är i v. 32+2. Min son föddes fullt frisk och har växt bra och är nu 1.5 år.

9 år sedan ´

Sv: Viktnedgång

Jag står på -1,5kg men har vart nere på -3 kg sedan inskrivningen. Jag är i 18+5. Men känner mig inte orolig då det var samma visa med min dotter. Då stog jag på -2 fram till vecka 24 nät jag fick sjukskriva mig pga foglossning. Bm sa allid till mig att jag inte behövde vara orolig för barnet tar vad den behövet och du som blivande mamma blir drabbad om bTnet tar all fin näring. Mer att du far illa liksom. Jag har ett bmi på 26,5 sedan förra grav så vill ändå inte gå upp för mycket. Tänkte lika dant förra grav då hade jag ett bmi på 25,6 vilket är normalt. 26 är precis under lite överviktig. Men om du är orolig hoppas jag du börja gå upp lite snart :)

9 år sedan ´

Sv: Viktnedgång

Sålänge man inte bantar så är det ingenfara säger min bm :)

9 år sedan ´

Sv: Viktnedgång

Jag tackar för att ni ville dela med er av vad ni har gått igenom. Jag har känt mig lättad att man inte är ensam med sin oro. Jag har fösöka lägga tankarna på något annat, men oron finns ändå kvar. Jag kände lite rörelser här om dagen i några dagar men nu har jag inte känt något. Det kanske är för att det har varit en stressande vecka på jobbet. Ni är det bara några få dagar till RUL :) längtar så ♡