Tillbaka på ruta 1

Fick missfall för 3 dagar sen. Var gravid i v.8 med första barnet. Kan inte sluta att undra "varför" och tårarna kommer på natten.. Saknar graviditeten och den framtid den kunde ha gett mig och min man. Nu ska vi börja om igen.. Invänta en mens och sen försöka på nytt.. Vet inte hur jag ska orka.. Tänk om det tar en evighet? Tänk om det slutar som första? Man måste verkligen ha skinn på näsan när man ger sig in i barnverkstan..vet inte vad jag vill ha sagt med den här tråden, känns bara som man är ensam om att få mf när alla vänner går runt med magar och bebisar på armen.. Varför just jag?

11 år sedan ´

Sv: Tillbaka på ruta 1

Vi fick två missfall innan det gick denna gång, och i skrivande stund har bebis hicka och vi är i v 28 :) det känns förjävligt med missfall, vi fick vid båda gångerna reda på det flera veckor efter den dött :/ även om det känns som det aldrig ska gå så går det säkerligen :) vi fick två på raken sedan gick det tredje gången :) Har en son på två år, det var nu efter honom missfallen kom..

11 år sedan ´

Sv: Tillbaka på ruta 1

Du är långt ifrån ensam. Men ta den tid ni behöver för att bearbeta missfallet. Försök tänka positivit sen och tänk inte så mycket på att bli gravida igen.

11 år sedan ´

Sv: Tillbaka på ruta 1

Vi fick också missfall första graviditeten, det tog hårt på mig såklart. Men ca ett år efter blev vi gravida igen. Nu är sonen snart 4 år och vi väntar barn nummer 2 :) Klart man får känna sig ledsen, det behöver man nog också för att kunna gå vidare... Kram

11 år sedan ´

Sv: Tillbaka på ruta 1

Du e verkligen inte ensam, se bara så många som e med i denna gruppen, alla har vi vart med om samma sak. Och alla har vi samma mål, att få en liten knodd :)

Jag fick missfall i v 13, då var "fostret!" dött sen v 8. Har haft en mens emellan nu å väntarmin andra på måndag, men stter här å hoppas att den inte kommer å att jag e gravid igen. 

Man måste försöka se det "possitiva" i det hela. Det var det som räddade mig från att gå ner mig totalt.

Det e ju inte ditt fel, det e ju nåt som inte stämmer där inne, så då stöter kroppen helt naturligt bort det. Jag tänkte som så att hellre ett missfall än att få ett barn som inte e friskt.

Lycka till och hoppas snart ni plussar igen :)

11 år sedan ´

Sv: Tillbaka på ruta 1

När jag fick mitt missfall kändes det oxå som jag var ensammast i världen. fick mf i v 12 och fick sätta igång värkarbete med tabletter. Det är inte kul alls. MEN det blir bättre. Är nu gravid i v 32 och det puffas för fullt. Vi blev gravida direkt efter första mensen. :)

Blir säkert ni oxå....

gråt prata och kramas...

uch ja det e skit jobbigt....

11 år sedan ´

Sv: Tillbaka på ruta 1

blir ledsen när man hör om missfall,hoppas det går bättre tillnästa gång

11 år sedan ´

Sv: Tillbaka på ruta 1

Tack tjejer för ert stöd, nu känns det inte lika ensamt längre. Mår bättre idag men längtar så starkt efter en bebis.. Hoppas hoppas det går snabbt. Kramar

11 år sedan ´

Sv: Tillbaka på ruta 1

Även jag som flera här vet hur du känner... Fick missfall i söndags jag va i v.8 Tårar kom givetvis och jag kände mig värdelös som inte kunde ge min sambo ett barn.. Men så ska man inte tänka.. Det positiva är att nu vet vi säkert att vi kan bli gravida och ger inte upp.. Vi längtar och välkomnar pyret när det är dax.. :-) kram på dig !!!

10 år sedan ´

Sv: Tillbaka på ruta 1

Sänder kramar till dig! Du är inte ensam... men jag vet hur du känner. Jag är där just nu... fick i lördags mitt andra missfall på bara några månader (i v. 12 denna gång) ska ut idag och få tabletter som ska "stöta ut det".. 

MalinTerese