Vågar inte hoppas

Efter så många år som barnlös vågar vi ännu inte hoppas att denna graviditet ska bli något. Två barn har vi redan förlorat detta år, första i MA och andra i MF. Det visade sig ganska tidigit i denna graviditet att det skulle ha blivit två, började blöda i v6 och i v7 såg man tydligt den andra tomma fostersäcken. Blödde i fyra veckor... 

Sedan dess har jag bara blött några enstaka droppar, utspritt då och då. Men har varit sjuk i princip HELA tiden. Virus efter virus efter virus, kramper och foglossning omvartannat. Fem gånger har vi fått se vårt Kryp på VUL/UL hittills... Men det känns ändå inte som att vi kommer våga andas ut och hoppas på bra länge än. 

Fredag innan jul är det äntligen dags för RUL. Håll tummarna då är ni snälla... Lång väntan nu mellan KUB och RUL, lång tid att hålla andan och hoppas att Krypet fortsätter växa och utvecklas normalt... Är så enormt orolig att alla virus och mediciner ska orsaka skador eller ta död på vårt efterlängtade barn...