ojoj

Fick mina första dammandragningar/förvärkar igår. Hjälp!!! Det gör ju ont!!! Samtidigt kom en akut panik...han ska ut!!! Nästa panik blev: vad fan har vi gjort? Vårt liv kommer bli förstört!!! Vad har vi gett oss in på? Han ska ju följa med hem från bb. Panik 3: aaa!!! Förlossningen får inte starta nu, ska klippa mig imorgon och jag har inte hunnit Vaxa mig än... Hahaha någon annan än jag som fått psykbryt i samband med sammandragningar? Ps. Vår son e jätte efterlängtad,mest så det inte blir några missförstånd. Ds.
Jealle
2 Jealle
10 år sedan ´

Sv: ojoj

=) Jag vet precis vad du menar. Det här är väl det största man gör i livet så tror inte att det är speciellt konstigt att en hel del panikkänslor kommer och går. Jag har problem med mitt kontrollbehov och att det här sker oavsett vad jag har lust att säga om saken. Knappast så att man kan ändra sig nu... ;)

Ibland får jag nojjor hemma och får för mig att jag måste tokrensa för att få ordning. Just nu har jag fått dille på blommor och planterar det ena efter det andra på balkongen...

Men sen vet jag att jag givetvis kommer att älska vår lilla tjej när hon kommer precis som du säger. Försöker lugna mig med den tanken och fakltiskt inte tänka för mycket på hur livet kommer att förändras.

Migos
3 Migos
10 år sedan ´

Sv: ojoj

Hahaha, ja du det släpper ju inte.... Jag som väntar nr 4 kände precis likadant första gången förvärkarna startade var riktigt smärtsamma, här för en vecka sen. Jag kände att jag inte alls visste om vi var redo och kände panik att min yngsta inte skulle tycka att det var en bra dag att få ett syskon.

Men som jag minns med de andra har det varit just de här "testkörningarna" som gjorde att jag tillslut kände jag när det körde igång att "ja, nu är jag helt redo". Då när det var på riktigt, då var jag helt redo och lugn!

Nu slutspurtar vi!!!

isa023
1 isa023
10 år sedan ´

Sv: ojoj

hahahaha så känner jag oxå för att bli mamma..... :) Ska till barnmorskan i dag, det känns verkligen som han har lagt sig "tillrätta" i magen....Har inte haft några sammandragningar eller förvärkar ännu, men det får visst inte alla.

38+3 idag så det dröjer säkert lite till innan han vill komma :)

 

10 år sedan ´

Sv: ojoj

Men tror ni inte att man går så länge för att man ska vara riktigt trött på det? Sen när man väl kommer igång tänker man:ÄNTLIGEN!!!!Jepp håller med tidigare talare,nu slutspurtar vi :-)
10 år sedan ´

Sv: ojoj

Kan också känna så emellanåt. Ena stunden är det panik och man undrar hur tusan man ska klara allt och sen vänder det och man bara längtar efter att lillan ska komma ut. Håller på att bli smått galen av att känna efter hela tiden om det är på gång. ;p

Du måste vara inloggad för att kunna svara på detta ämne