0

är det bara jag?

Jag känner mig inte ett dugg glad,lycklig,förväntansfull,uppspelt Eller något alls över att vara gravid. Snarare tvärtom. Vart kom det ifrån? O e det bara jag?
Tulta
2 Tulta
12 år sedan ´

Sv: är det bara jag?

Hej, jag har nån liknande känsla, såklart jag vill att allt ska vara bra och så men ingen längtan eller nått sånt. Var på ul i måndags för jag hade så ont i magen och fick se bebis för första gången och det kändes helt osannolikt som om det inte alls var mitt utan att man bara kollade på tv. Hoppas känslan blir bra tillsist.
12 år sedan ´

Sv: är det bara jag?

Jag är i vecka 10 och först nu börjar ja känna mig lycklig och förväntansfull över de som händer. Har mått väldigt dåligt sen v 6 och har därför bara tyckt att allt varit jobbigt och ångrat allt. Men nu har de vänt som tur är :) Nu känns de helt underbart.

Hoppas de vänder för dig.

12 år sedan ´

Sv: är det bara jag?

känner som dig. Har ingen förhoppning eller längtan heller, vill bara att tiden ska gå fort men de kanske vänder då man börjar känna sparkarna. Mins att jag kände såhär då jag väntade sonen också

12 år sedan ´

Sv: är det bara jag?

Hej. Jag pendlar väldigt mycket mellan hur jag känner inför gravideten. Vill ha barn otroligt mycket och längtar tills jag får ha det lilla barnet i min famn men ofta kommer även tankar såsom "är jag verkligen redo, kommer jag klara av det här mm.) Men trots det så vill jag inget hellre än att ha ett litet barn men det är inte ovanligt att man kan bli nedstämd och känna tvivel. Hoppas det känns bättre snart. :)

0
12 år sedan ´

Sv: är det bara jag?

Skönt att höra,kanske vänder när man känner första sparken :-)
12 år sedan ´

Sv: är det bara jag?

jag känner nått liknande. min graviditet va inte planerad då jag blev gravid trots p-piller så den där lyckan över o va gravid har jag inte känt än. folk runt omkring tycker jag är konstig som inte bubblar av lycka men det är inte så enkelt när det är nått man inte egentligen önskat sig. missförstå mig inte, vi valde o behålla barnet då vi vet att jag o min partner kommer älska vårt barn över allt annat när det väl är fött, men just NU känns det bara fel för mig. har också förhoppningar om att det vänder vid första sparken/första gången man ser bebisen på ultraljudet! :)

Ala11
2 Ala11
12 år sedan ´

Sv: är det bara jag?

Detta är min andra graviditet och även om jag blev glad för att vi ska få ett till barn så är jag inte ett dugg glad över att vara gravid. Jag tycker det är jättejobbigt att vara gravid. Dock betyder inte det att detta barn är välkommet och önskat, tvärt om är det väldigt efterlängtat.

För mig är en graviditet ett nödvändigt ont att ta sig igenom. En tid som jag bara längtar tills den är över, ett stort lidande fyllt av illamående och kräkningar... pest o pina. Jag är faktiskt lite avundsjuk på dem som tycker det är underbart att vara gravid.

0
12 år sedan ´

Sv: är det bara jag?

Verkligen,jag undrade när de rosa molnen skulle komma... det har inte hänt än. Såg bebis på ul i v 8. Häftigt, men kändes inte mer verkligt för det. Nu har jag gått ner typ 3 kg o börjar smalna av,så det känns inte heller bra. Vill ju veta att den lever. Aja som sagt,det vänder väl
Du måste vara inloggad för att kunna svara på detta ämne