Hjälp!! Är gravid i v 26 och har en son på 1 år hemma. Nu börjar hormonerna bli jobbiga och orken brister. Har foglossning och hela kroppen värker.
Min lilla pojke som så snällt lekt själv och varit så lugn och fin är inte som vanligt längre. Han vill bli buren i princip Hela tiden. Han blir snabbt uttråkad och gnäller och jagar mig runt i huset. Har läst om "mental växtvärk" och förstår att det är en jobbig tid för honom nu men jag har börjat tappa orken å tålamodet. Ofta gnäller han bara för att han vill "vara med" och se vad jag gör på diskbänken eller annat. Han vill alltid smaka det jag äter och har börjat vägra äta sin egen mat. Just nu äter han välling, gröten vägrar han äta. Han äter bara gröt med mig på morgonen och då äter jag havregrynsgröt (fullkorn) med lingonsylt å mjölk.
Är det fler som känner eller känt som jag?
Jag kan inte ignorera längre... När han står och rycker mig i byxbenen och skriker och gnäller så tappar jag humöret. Ibland kan ja känna att jag rent blir arg på honom. Får så dåligt samvete! :(
Har börjat gråta mycket över att jag känner mig dum mot honom då jag inte klarar av att bära honom och min stora mage. någon som har tips? När går den här perioden över? Vad ska jag göra?
Tacksam för alla svar!
Alla med 1-åringar hemma!!??
Rohlen · 2012-01-26 · 2 svar
2012-01-26 19:17
2 svar i tråden
2012-04-23 11:58
Min stora grabb var runt 1 år när jag väntade mitt andra barn och då var jag oxå runt vecka 25-27.. Det är inget ovanligt! Min son var precis likadan och det är bara att härda ut! Jag fick turen att få in han på dagis 1 månad innan förlossning så jag kunde ta det lugnt om dagarna :)
Men som sagt det är bara att härda ut och försöka göra det bästa av situationen :)
Men som sagt det är bara att härda ut och försöka göra det bästa av situationen :)
2012-04-23 12:43
min 1 åring hade en period med som han bara skrek så fort jag lämnade rummet eller inte syntes till eller bar på honom konstant, väntar nr 3 nu.
Men klart barnen går i olika faser, du kanske kan få hjälpa av någon så du kan vila upp dig lite emellanåt?
För att "bota" min sons period har han fått vara med, jag har bärt han när han vill, han sitter med och vi myser i soffan, ibland måste man lämna alla måsten och bara ta vara på tiden med barnet. Han känner väl att något är på gång han med kanske?
Så mitt råd är att anpassa dagen mer efter honom, gör de som han kan vara med på sen har du ju antagligen en pappa till barnet som kan hjälpa till eller kanske mormor/morfar/farmor/farfar/moster/faster som kan underlätta din vardag. Men som sagt spar in på alla måsten och gör de på hans villkor, de går över men låt han få den tiden han behöver.
Lycka till!
Men klart barnen går i olika faser, du kanske kan få hjälpa av någon så du kan vila upp dig lite emellanåt?
För att "bota" min sons period har han fått vara med, jag har bärt han när han vill, han sitter med och vi myser i soffan, ibland måste man lämna alla måsten och bara ta vara på tiden med barnet. Han känner väl att något är på gång han med kanske?
Så mitt råd är att anpassa dagen mer efter honom, gör de som han kan vara med på sen har du ju antagligen en pappa till barnet som kan hjälpa till eller kanske mormor/morfar/farmor/farfar/moster/faster som kan underlätta din vardag. Men som sagt spar in på alla måsten och gör de på hans villkor, de går över men låt han få den tiden han behöver.
Lycka till!
Svara
Forumet är medlemmarnas egna erfarenheter, inte medicinsk rådgivning. Vid oro – kontakta barnmorska eller ring 1177.