Så besviken

Jag är inte i samma sits, men jag förstår att det är jobbigt. Min bästa vän har gått igenom det du går igenom nu. Va så öppen du kan och prata med dina vänner (om du vill) om det. Det är jättejobbigt och vi kan bara hålla tummarana. Man vill ju att det ska gå fort men även om man blir gravid med hjälp så kan det va svårt och så får man börja om... Jag fick missfall i fjärde månaden och det va fruktansvärt, dels för att det som varit var borta och dels för att man fick börja om, vi bleb gravida 7 månader efter missfallet, det kändes som en evighet och man tänkte inte på mycket annat. Men nu e hon här, vår lilla dotter, och min vän hon fick sin bebis i dec. Jag håller tummarna hårt för er och tänk att nu e ni igång med utredning, nu går det framåt! Lycka till! Kram

Hej! Vi är i en liknande situation. Hade försökt bli gravida i över ett år, då vi kontaktade klinik som tog prover, fick reda på att min sköldkörtel inte är som den ska så jag började äta levaxin. Gick på flera återbesök o kollade värdena tills de såg bra ut, då blev jag gravid. Tyvärr slutade det i MF. Nu har det gått ett halvår sedan MF o fortfarande ingen graviditet.. men runtomkring mig är både vänner o bekanta gravida. Fick just veta för inte så länge sedan att en i vår närmaste krets är gravid, jag tyckte det var så sjukt jobbigt.. det kändes som ett hårt slag i ansiktet. Även om jag såklart vill glädjas med dem..men livet är bra orättvist ibland. Jag kontaktade en barnmorska för inte så länge sen för att bara prata av mig, det kändes bättre. Och jag försöker planera in annat så jag inte tänker på det alltför mkt, men det gör man ju ändå.. svårt o hantera tycker jag. Nu har vi resa inbokad o ska ta tag i det igen efter den.. Jag känner verkligen med dig, jag förstår hur du känner. Känner precis likadant! Kram på dig!

Hej, jag har varit i din situation i ca 3 år men nu är jag gravid! Det värsta man kan göra mot sig själv, och det vet jag av erfarenhet, är att bli stressad, jämföra sig med andra o bli maskiner! Inge bra alls, vissa saker kan man inte styra med ren vilja men trägen vinner om det inte är nåt fysiskt fel vill säga. Gjorde en sköljning av äggledarna i höstas o en vecka efter det var jag gravid. Tyvärr slutade det i mf men all min press försvann för då hade jag sett att vi kunde få till det och nu är det dags igen efter en dos av Pergotime. Vet att det är svårt men försök att inte bli besatt, det finns såååå mycket hjälp att få så du behöver inte misströsta,, allt måste få ha sin gång bara. Stort Lycka till!!!

Tack snälla ni för alla era svar, det värmde jätte mycket, så skönt att man inte är ensammen. Det är precis så som du skriver Elisabet att jag stressar upp mig, ser omgivningen som har eller ska ha barn och tycker att de verkar ha så perfekt liv och detta påverkar en negativt. Skulle gärna vilja ha kontakt med dig Elisabet angående en hur en sån där sköljning går till för jag ska få göra det vartefter. Mrs Em åååhhh vad tråkigt att det slutade i mf för eran del, hoppas att det tar sig vartefter för er ändå. Ja visst är det otroligt påfrestande, och jag tror ingen förstår hur man känner förens man själv är där. Den här frustrationen, besvikelsen som man känner varje månad. Vi ska också resa bort nu om en månad och de ska bli så skönt. Vi kan väl hjälpa och stötta varandra i det här? Sandrew, tack att du förstår. Och grattis till er dotter. Förstår att missfallet var jätte tufft du hade ju ändå gått ganske så lång tid. Jag är öppen för mina närmaste arbetskamrater och vänner om detta, då det är många som ska ha barn o det känns bra att de vet i vilken sits jag är så har de förståelse. Och våra närmsta vänner vet om det. Vi har inte berättat något för våra föräldrar, jag vet inte men man känner sig nästan lite värdelös för man inte kan ge dem barnbarn. Det känns skönt att utredningen är på gång för då är vi en bit på väg ialla fall. Tack så mycket för att ni svarade, skulle jätte gärna vilja ha mer kontakt med er. Var rädda om er! KRAM Carro