När kan man berätta?

Första graviditeten berättade vi jätte tidigt, och sen slutade det tyvärr i missfall och det var inte så roligt att berätta det och alla undrade hit och dit och det blev jobbigt.. Denna graviditeten väntade vi tills vi gjort vul i v 12. Upp till var och en att berätta när man vill tycker jag. Klart man vill skrika ut det över hela världen :-)

Vi höll oss dom 3 första månaderna me o berätta för vänner. e ju känsligt tills då så känns bättre o vänta tills man sitter lite *säkert*

berättade för mina närmsta vänner att jag misstänkte innan jag gjorde testet, sedan fick de veta direkt.. men resten (de som är inte är så nära) berättade jag rätt så sent för, minns inte riktigt när.. runt v.16-17 kanske?

Okej. Ja men då väntar vi nog till efter vecka 12. Hade ju varit så himla tråkigt om något hade hänt och så måste man berätta det också.. Ja man vill ju bara skrika ut det=)

jag berättade på en gång när jag visste det... dtta för att mina närmsta vänner skulle förstå om det hände något... då kan det ha varit skönt att de har vetat om det innan...

Jag väntade tills efter v 12 :).. innan v 12 så är det vanligt med missfall för att kroppen stöter bort fostret om det är något fel på det. efter v 12 så är det inte lika vanligt :).. så jag blev rekomenderad att inte berätta innan dess :).. just för det som nämnts tidigare, om det skulle hända något och man har berättat för alla så är det inte så kul att behöva säga till alla att det slutat olyckligt.. Men jag fick mage ganska tidigt så det började bli lite svårt att dölja efter ett tag ^^..

Vi berättade ganska snart. Eller jag var snabbare på att berätta och maken väntade lite. Men de flera fick reda på det innan vecka 12. Nu är jag i vecka 18 och har fortfarande några kompisar jag måste berätta till. Vill helst berätta på när man ses men i dagens stress är det svårt att hinna.

Jag berättade för familjen först och väntade med vännerna till vecka 12, efter det är det ju säkrare :)

Kommer oxå att vänta till v 12. OM något nu skulle hända... Så vill man ju inte behöva förklara det för hur många som helst. Men de blivande mor/farföräldrarna har fått veta och den närmsta väninnan. Men man vill ju bara skrika ut sin glädje och stolthet. För det är ju en så fantastiskt underbar känsla! :D