Less på mig själv :(

det är helt normalt hormonerna i kroppen ,,, så man känner sig ibladn så som du berättar det viktigaste är att du mår bra och tar hand om dig och allt kommer att fixa sig önskar dig lyckan;)

ja känner mig precis likadan. Hur fan ska man orka 12 veckor till meD smärta o allt va de är. Älskar också att vara gravid o känna sparkarna men samtidigt hatar ja att va så sjukt orolig hela tiden ifall nåt skulle hända. Har också fått tankarna på att föda för tidigt o nästan önskat hur dumt de än är. Som tur är är dom flesta dagarna utan dessa tankar!

Ja precis. Fast ändå hakar man upp sig på det negativa som kommer bara för d är hemskt! Måste säga att kvinnor som fött fler än 1barn är starka kvinnor!!! Menar, detta är min första fyllgågna grav o ja lipar hela tiden över minsta lilla sak :p! Synd att hormonerna ska göra såhär mot en!

jag har inte långt kvar, men har känt likadant. inte det att jag har gråtit, men tyckte det varit jobbigt att vara så orörlig som man är...har hund o tycker de är trist att man inte orkar leka med honom på samma sätt, orkar ju knappt böja mig ner o klappa honom o mysa...klart jag också älskar sparkarna man känner o så håller med dig att jag tycker mammor som fått fler barn är starka...men jag tror det mesta beror på att man inte är van vid känslan, man har aldrig varit gravid så här länge, klart allt blir nytt

Ja precis. Jag och min man har två hundar, det är tråkigt när dom vill busa o kela och man inte kan. Inte heller finns orken att gå dom där långa sträckorna som dom är vana vid. Bläää på att kroppen ska göra ont "/! Men kanske man får tänka positivt, smärtan osmidigheten hormonförändringarna osv. Kanske finns där under grav för att man ska ha ork o styrka till en bebis ^^ som tar på krafter oså :D