Hur var eran första förlossning?

Den började med att vattnet gick, 9 dagar över tiden, nån minut senare satte värkarna igång, efter ca en kvart kom värkarna var tredje minut och jag hade ingen chans att andas emellan. Varenda sjukhus i sthlm var fullt, fanns en plats ledig i södertälje, så fick åka hela vägen från solna dit. När vi väl kom fram han jag bara vara där i ca 2 timmar innan hjärtljudet på bebis var för lågt så det blev urakut snitt. Åkte snabbt in på ett rum och blev nedsövd. Gick inte alls som jag hade planerat =P Jag rekomenderar att träna ordentligt på profylax, trodde att jag kunde men icke i stundens hetta. Det hade nog hjälpt otroligt mkt om jag kunde. Och bästa smärtlingdingen var att få massage på ländryggen, så se till att träna den som ska med till förlossningen =)

Min första förlossning startade med att slemproppen gick samt att jag fick en blödning. Fick komma in för att kontrollera blödningen. Hade lite sammandragningar så jag fick vara kvar. Nio timmar senare kom värkarna och höll på i ca 4,5 timmar innan sonen kom ut. Jag upplevde min första förlossning som kaos, otrolig smärta (hade ingen bedövning) och mycket mardrömmar efteråt. Var inte alls beredd på dem smärta som det innebar eller att man verkligen tror att man ska dö.Andra förlossning däremot...underbar. Mitt tips är att prata med personalen under tiden. Har du ont- säg det. Får du ångest- säg det. Man tänker \"det ska nog vara såhär\" och bara ligger där. Min andra förlossning blev så bra för att jag vågade berätta vad jag upplevde hela tiden. Så förklara hur du känner och dina tankar under förlossningen så hjälper personalen dig till en positiv upplevelse.

Vaknade med värkar. Hela förlossningen tog 51 timmar varav jag var fullt öppen i 6 timmar av dom men utan krystvärkar då min kropp inte orkade längre. Till slut drog de ut honom med tång. Fick en rätt stor kille på 4550gr o 53cm och pga tången fick jag sy rätt mkt så blev rätt mörbultad efteråt. Min rekomendation till dig är snöa inte in dig allt för mkt på hur du absolut vill ha det utan var öppen mot att det kan ta olika vändningar

Min startade med att jag fick åka in på förmiddagen å de kollade om det var vatten jag läckte (vilket det var) Det hade läckt i någon vecka då så de beslutade att sätta igång mig kl 8 dagen efter. Hade redan då förvärkar.. Kom hem hann fixa så gubbens pojk fick komma till farmor å hann göra mig i ordning så gå å lägga mig för att sova så började värkarna bli intensivare. POFF så gick vattnet och förlossningen sa att jag kunde åka när det var 2 mellan värkarna och de skulle va regelbundet. POFF sa det så var det knapt 1 minut mellan värkarna och jag kände att huvudet tryckte på utåt å då blev det brottom. INGEN trodde mig på förlossningen när jag sa att huvudet nästan var ute utan de sa att det bara kändes så... När jag kom in på förlossningen så såg de att huvudet var faktiskt nästan ute.. 15 minuter han jag ligga på britsen sedan var han ute... Mitt misstag jag gjorde var att lyssna på dem å inte åka in direkt när vattnet gick utan vänta på att det skulle bli 2 minuter mellan värkarna... DET gör jag INTE om denna gången..

Min startade med att jag trodde att jag började läcka vatten (36+6), så in på kontroll på förmiddagen. Jag hade då en blödning och dom kunde inte avgöra om de var vatten, så jag fick komma in på eftermiddagen igen. Då konstaterades de att de var vatten som läckte. Blodtrycket låg på 150/105, så ja fick en tid för igångsättning kl 8 dagen efter. Men värkarna komigång på kvällen, kom in till förlossningen 22.45. Var då öppen 3cm vid kl 01 gick resten av vattnet och ja va öppen 6cm, kl 02 8cm och kl 03 10cm då kom krystvärkarna och prinsen kom 03,21. Jag tog lustgas och bäckenbottenbedövning. vad ja förstod av barnmorskan va den inte så vanlig,men jag tyckte den va jättebra!! Dom satte den precis innan krysvärkarna komigång och visst kändes de när dom stack, men då fanns ju lustgasen tillhands =) Jag tyckte min förlossning gick över förväntan bra och är nöjd med den! De enda var att jag inte kände att jag var mentaltförberedd.. Den kom så hastigt och när jag fick tiden för igånsättning blev allt så verkligt!! jag tycket innan de kändes så overkligt och långt borta med förlossningen..

Min förlossning började med att jag hade värkar så jag inte kunde sova en hel natt. de var inte jobbigt men de gick häller inte att sonna. kl 5 på morgonen väckte jag min sambo och så ringde vi till Näl i trollhättan och fick komma in och vi var inne kl 8 på morgonen. var uppe ett par centimeter och fick gå ut och gå en sväng så började de droppa lite mellan bena och då hade vattnet gått men högt upp så min pojks huvud täppte till så de siprade väldigt långsamt. sedan fick jag bada och all möjligt. på kvällen hade de inte öppnat sig så mycket så en sköterska ryckte hinnerna riktigt och efter de sätte värkarbetet igång för fullt. men de tog mig liite över 1 timme att krysta ute lille pojken som var 50 cm och vägde 3425 G. han föddes 2 på natten så de tog ca. 18 timmar. helt underbart jag tyckte förlossningen var hel grymt.. helt magiskt. nu är jag gravid igen och mår rent ut sagt pyton. så de jag ser fram emot nu är förlossningen;) glömde säga att han kom på beräknat datum;)

Jag hade en ganska lätt förlossning måste jag säga. Började med värkar under förmiddagen den tredje feb. Väldigt oregelbundet och gjorde inte ont eller så, men kände direkt att det var på gång :) Vid 21 på kvällen samma dag började vi klocka värkarna, kom med allt i från 15 - 5 min emellan, då gjorde dem ganska ont också kan jag säga, men tog det lugnt och andades mig igenom dem. På natten var dem regelbundna, täta och gjorde jätte ont, så då ringde vi in till förlossningen och kom in vid 02-tiden ungefär, var öppen hela 7 cm då! Tog ett bad och satt med lustgas, det rekommenderas. Badet var avslappnande, men det blev svettigt väldigt snabbt då man blev så varm av alla onda värkar. Lustgasen hjälpte mig inte ett dugg genom smärtorna men däremot fick den mig att skratta! Så lite avslappning kan man ju säga att det var. :) Då jag inte hade sovit någonting och hade så ont, klockan var ca 5, bad jag om EDA, vilket var underbart!! All smärta var som bortblåst, och jag fick sovit en stund :) Vid 8 tiden den fjärde satte krystvärkarna igång. Måste säga att om det hade funnits någon bra bedövning vid själva utdrivningsskedet, så hade jag inte tvekat! För det var det som gjorde ondast! Men all smärta är värd den lilla skatt man sedan får på sitt bröst. 08.27 var Mathilda född. <3 Sprack ingenting och blödde inte mycket heller sa dem :) Fick en liten bristning bara. Ett tips är att försök sova mycket, äta bra och samla krafter, även om styrkan finns där när det väl är dags. Lycka till :)

blev igångsatt med tvillingarna 37+0.tog ca 26 timmar från igångsättningen tills de var ute. från att vattnet hade gått så tog det ca 13 timmar. tv1 kom ut efter ca 40 min krystvärkar.6 minuter senare så kom tv2.3050g,48cm och 2615g och 46cm. nu med nr:3 så startade det kl.2 på natten(39+0) med svagt magont.kl 4:40 var vi inne på förlossningen.06;47 föddes Mio.4230g och 54cm lång.

Min förlossning startade med att jag och sambon mös lite, sen om det var det som gjorde det eller om det redan var på g vet jag inte ;) men iaf.. värkar startade vid 20 måndag kväll, kom väldigt tätt men höll inte i sig så länge, badade och tog alvedon, åkte in till förlossningen vid 03 natten till tisdagen, fick åka hem med sovdos (smärtstillande, muskelavslappnande och sömntablett) pga att jag bara var öppen 2cm, hemma sov, värkarna avstannade lite, kom igång igen vid 14 på tisdagen, höll i sig, åkte in till förlossningen vid 22 på tisdags kvällen, stannade då jag var öppen 4cm, inget hände på 4 timmar, 02 natten till onsdag bestämmde att sätta eda och ta hål på vattnet, men pga edan så avstannade värkarna och jag öppnade mig bara 1cm på 6 timmar jag fick värkstimulerande dropp ca 08, då öppnade jag mig 5cm på 1 timme, 09:16 började jag krysta och lilleman var ute 09:34.. från start tog det ca 36 timmar, men från det att jag var inne på förlossningen så tog det ca 12 timmar :) Men kan lova att det är värt varenda minut av smärta... :) och många glömmer ofta att säga att mellan värkarna så har du inte ont, det är liksom som bortblåst! :) Lycka till, du kommer klara det galant!

Ska även tillägga att han kom på bf+5 :) Edan var himmelriket för mig, riktigt skönt även då den inte hjälper under själva krystvärkarna, där får mabn säga till själv när den behöver fyllas på vilket jag tyckte var lite dåligt då man inte har någon tidsuppfattning, jag kom i någon slags smärt chock där man bara skakade av smärtan så det kan man tänka på :), lustgas var också skönt.. :)

Hej! Min förlossning gick väldigt smidigt. Värkarna började vid 19 tiden en fredag. Jag tog en dusch, käkade och städade. Ringde förlossningen för det va så täta. Bara ca 3-4 min mellan, men de va inte så långa, ca 20 Sek. Hon sa att de inte va någon fara förrän de var ca 1 min långa. De va de redan vid 24 tiden. Vi åkte in och jag var redan öppen 5 cm. Sen väntade några timmar med värkar. Jag tog tens. Efter ett par timmar var jag öppen 10 cm. Då tog jag lustgas. Det var bra! Krystade i ca 1 timme. Kl 6 kom våran älskade kille. Tyvärr fick jag en förlossningsskada och fick opereras, men det är ganska ovanligt att det blir så. Har ändå bara bra minnen från förlossningen. Det är klart att det gör förbaskat ont, men det är en sån häftig känsla!! Och lyckan som kommer sen är helt obeskrivlig..när ma ligger där på bb med sitt lilla barn. Jag ryser och får tårar i ögona bara jag tänker på det! Du har en så häftig grej framför dig! Lycka till!!

Jag blev igangsatt bf+15 snacka om att att jag var frustrerad :) Kom in pa mandag morgon, fick tabletter som skulle satta igang mig. Vid midnatt borjade varkarna. Vattnet gick kl. 11 pa fm dagen darpa. Jag valde epidural och lustgas, samt att jag fick morfin pa morgonen for jag hade sa ont. Lilleman foddes sen pa natten 01.32. Dem fick dra ut honom med sugklocka, dels for jag var sa utmattad och dels for han ville inte riktigt ut. Han blev varldens overraskning da vi trodde han skulle vara en flicka ;) Men vem bryr sig om det? :) Jag hade ett saaaa fantastisk stod fran min sambo. Och aven varldens basta barnmorska. Forlossningen var inte alls vad jag hade vantat mig, trodde han skulle komma samma kvall som vi akte in :) Sa for allt i varlden glom inte andningen, det hjalpte mig :) Och jag duschade flera ggr, det hjalpte mot smartan i borjan. Lycka till :)

Dagen innan bf vaknade jag av att jag hade värkar och när jag kissade släppte slemproppen. Jag gick runt och kunde vara helt normal även under värkarna. De kom regelbundet med 3 minuters mellanrum direkt. Så jag passade på att packa BB-väskan(jag hade ju varit berädd att gå över tiden och bli igångsatt för "alla förstföderskor går över tiden" och "ens förlossning blir som sin mammas" det är bara bullshit ;) ) och duschen hjälpte mot den lilla smärtan jag hade. Nästan fyra timmar från första värken blev jag inskriven på förlossningen och jag blödde lite men det var fullt normalt. Jag badade en stund och det var skönt, tyvärr fick jag stiga upp därifrån eftersom jag behövde kissa. Jag fick även en spruta i skinkan då bebis låg så högt upp, sprutan skulle hjälpa till mognaden av livmodertappen och skulle hjälpa ungen att sjunka. Sprutan var även smärtstillande som inte hjälpte alls. Värkarna blev värre och värre, sniffade lustgas och fnittrade men lustgasen gjorde bara så värkarna gjorde ännu ondare. Värkarna var runt 190 i styrka när jag började med lustgas. När jag fick en ny bm fick jag även epidural som var helt underbar! Jag sov i två timmar med värkar som kändes som att någon kittlade mig och klockan 00.00 gick vattnet. Fick krystvärkar ganska så direkt och det var hemskt. Fick börja krysta 01.20 och 02.01 föddes ungen - på bf. Förlossningen tog 17 timmar och 1 minut. Förlossningen var inte alls så hemsk jag hade föreställt mig, jag klarade av smärtan mycket bättre och längre än jag trott, trots att jag hade starka värkar utan smärtfri paus länge innan jag fick epidural. Egentligen har jag ju inga tips. Min rådgivare(vår motsvarighet till er bm) sa att det gör ont, man kan ändras helt under en förlossning men man behöver inte ha ont - det är bara att ta all smärtlindrande man erbjuds(om man hinner och vill). Smärtan försvinner direkt ungen är ute. Men efter förlossningen gör det ont att sitta och kissa så att använda handdusch varje gång man ska kissa gör så det inte svider lika mycket :)

Min förlossning var jag inte helt nöjd med.. Började med att den så kallade "slempropp" kom på morgonen när jag skulle kissa. Efter en timme så gick vattnet. Allt kändes bra då. Värkarna började komma tätare och tätare. Kom in till BB bara någon timme efter vattnet hade gått och då var jag öppen 4 cm. Blev inkörd till förlossningsrummet. Jag bad om att jag ville ha lavemang så det fick jag. Sen började allvaret. Värkarna kom tätare och tätare. trycket som blir.. det går inte att beskriva. En känsla av att man ska "skita ut en melon". sen när man väl hade kämpat där i 7 timmar så var man då öppen 10 cm och jag fick börja krysta. Jag håller på att krysta i 2 timmar och inget händer. Jag blir helt slut och gråter allt blir kaos. Dom tillkallar läkare och dom konstaterar att det måste bli kejsarsnitt. Ner på operationen och alla springer om kring och jag skriker av smärtan som uppstår när kroppen själv krystar och man är helt slut. Dom lägger bedövninngen men dom har så båttom så dom bara börjar "skära" i magen när bedövningen inte hade lagt sig än. Jag skriker ännu mer och efter det söver dom mig helt. Vaknade upp ensam i ett rum. Tryckte på knappen och frågade vart alla var och då svarade sköterskan att allt hade gått bra och att dom var på väg. Låg och väntade 40 mn. längsta minuterna i mitt liv. Men men.. man glömmer allt det onda för nu är jag redo att skaffa en till. Går inte att beskriva känslan av att få barn! Lycka till!

jag blev igångsatt i vecka 40+3 pga vattensippring men inga värkar.. var nog för de öppen 3½cm så fick dropp och tog hål på hinnorna så resten forsade ut.. 4h senare hade jag en underbar liten tjej på bröstet =) kunde inte vara mera nöjd med min första förlossning jag hoppas att nästa blir ungefär samma.. helst inte snabbare om de börjar av sig själv då hinner vi inte till bb :D

Mammas förlossning med mig var väldigt likt min förlossning med min son. Oregelbundna värkar på ungefär 5-15 minuters mellanrum till dess att krystvärkarna satt in. Från första värken tills sonen var ute tog det 21 timmar (min födsel tog 22 timmar ungefär). Fick första värken vid midnatt. Vid 10-11 tiden provade jag att klocka värkarna med BliMamma's värktimmer. "Ring förlossningen" blinkade det efter 5 värkar. Hoppsan :P Men väntade ändå till 1-2 tiden innan vi åkte in. Fick ligga med CTG-kurva och blev tillsagd att åka hem (trots att vi bor 5 mil bort) och ta alvedon och vila. Tog i stället en promenad på IKEA och återvände till sjukhuset vid 4-5 tiden och blev undersökt vaginalt och var öppen 7 fingrar. Hoppsan igen ;) Och 20:59 tröck jag ut sonen. Klart att det gjorde ont. Speciellt när jag var tvungen att ligga ner för att ta CTG-kurva trots att jag sa till dem att det gjorde för ont att ligga ner (fick veta på slutet att jag kunde ta kurvan ståendes, grr!). Och sista krystdelen gjorde fruktansvärt ont. De första minutrarna efter att sonen var född var jag så chockad att jag inte fattade vad som hänt. Men det gick snabbt över när man fick se barnet så klart! Trots att det gjorde så jävla ont så klarade jag mig med bara hård massage som smärtlindring. Att det gjorde så ont berodde nog mest på att jag inte klarade av att andas ordentlig och inte lyssnade på kroppen utan blev rädd när det gjorde ont (var livrädd för att brista, vilket jag gjorde pyttepytte lite bara!) Sen är det ju en heeelt annan smärta och känsla än du någonsin känt. Och därför vet man inte heller hur man ska hantera det. Så tycker jag det känns i alla fall.