Hur ska ja få honom att förstå?

Gud vad jobbigt! men att göra sig av med katten är inget alternativ så. Katthåren finns kvar i lägenheten i 5 år fram ändå! (låter långt) men så är det. Min moster hade en allergisk son (han var allergisk mot en av deras katter) och när dem gick till läkaren för att ta reda på vilken medecin han skulle ha så sa läkaren även: att det skulle inte vara någon ide att göra sig av med dem. Det är tuft jag vet. Men de är så de är! hoppas det löser sig för dig i alla fall och hur ni än gör, så blir det nog rätt! i detta dilemma finns nog inget rätt eller fel!

förstår att de e jobbigt men du vet att total avsaknad av det man är känslig mot gör att man blir mer allergisk. Jag var på god väg att få astma när jag stängde av allt vad katter hette från mitt liv. Sen hittade min sambos bror en katt och vi blev tvugna att ta den för att han skulle överleva. Jag tänkte hellre dör jag än låter det lilla livet dö så vi tog hem honom. Min allergi är mycket bättre nu men katterna får inte sova hos mig och jag tar helst inte upp dem nära ansiktet. Mitt förslag är att ni behåller katten, städar väl, släng tunga gardinlängder och mattor istället. På så sätt kanske din allergi håller sig i chack plus att ni kan behålla den lilla älsklingen. Det är dessutom väldigt bra för barn att växa upp med djur, barn som växer upp med djur har lättare till empati som vuxna :)

Dock orkar ja inte hålla på dammsauga och så flera gånger per dag längre. Speciellt inte då man är gravid och ha sin 1 åringa dotter att ta hand om. Min sambo tar ju som sagt inte detta på allvar och ja går runt och plågas av detta. Ja menar man ska ju inte plågas, och hon kommer få det bättre hos nån som inte är allergisk. Ja kan inte ens klappa henne längre och i vårat sovrum får hon inte ens vara längre. Den dörren är alltid stängt både på dan och natten. Jag tycker även synd om våran katt som inte kan röra sig som hon vill och ja som inte ens kan ge henne nån kärlek!

Jag vet precis hur det är. Min sambo har 5 katter, och jag är dö allergisk mot dom. Och det blir inte lättare att vara gravid samtidigt. Du får sätta dig ner och verkligen förklara för honom hur jobbigt du tycker att det är. Förstår han ändå inte, ja då är han ändå ganska självisk.. Finns inga bra svar, det enda du kan göra är att sätta dig ner och prata med honom. Lycka till!!